Från ett fängelse till ett annat. I SVT-dokumentären "De inlåsta hedersflickorna" berättas om unga flickor som söker hjälp hos myndigheterna för att komma undan våldsamma, kontrollerande familjer. Men i stället för att bli lyssnade på, omhändertagna och ges trygghet och möjlighet bygga upp en ny tillvaro utan förtryck, blir de inlåsta bland missbrukare och kriminella på ungdomshem som drivs av SIS, Statens institutionsstyrelse.
En av flickorna som drabbats berättar om hur hon efter att ha lämnat sin familj placerades i ett familjehem i närheten av den tidigare bostaden, där det fanns risk för att hon skulle bli upptäckt och bestraffad. Rädslan gjorde att hon rymde. Då bestämde socialtjänsten att hon skulle låsas in eftersom hon utgjorde en fara för sitt eget liv. Andra skäl till att tonåringar som utsatts för hedersvåld och -förtryck placeras bakom lås och bom av myndigheterna, är enligt ansvariga att man vill skydda dem från att bli mördade eller bortgifta. I värsta fall kan flickorna bli kvar på SIS-hemmen under flera år.
Lagen om vård av unga slår fast att barn bara får sättas på en låst enhet om de är placerade enligt paragraf 3, vilket innebär att det måste vara barnets eget destruktiva beteende som är den bakomliggande orsaken. Enligt en vägledande dom omfattas inte unga människor som utsatts för hedersvåld, och som rymmer, i det begreppet. Ändå visar SVT:s granskning att minst 15 kommuner låst in flickor som sökt skydd mot hedersförtryck.
Hur illa detta är går knappt att förstå. De unga flickor som hotas av sina närmaste, som behöver samhällets stöd och hjälp för att återfå förtroendet för vuxenvärlden, hanteras som brottslingar. Hur ska de någonsin kunna känna tillit till myndigheter när de blir behandlade som att de gjort något fel och tvingas gå från en kvävande tillvaro till en annan?
Två decennier efter att Fadime Sahindal brutalt mördades av sin familj för att hon ville leva sitt eget liv har vi alltså inte kommit längre? 20 års samhällsdebatt, politiskt engagemang, massiva utbildningsinsatser för skola, socialtjänst och andra myndigheter och det bästa kommunerna kan komma på är att låsa in offer för hedersförtryck? Det måste finnas andra – betydligt bättre – sätt.
"Jag kan förstå att det är en del flickor och kvinnor behöver skyddat boende, men att låsa in dem är att rikta insatserna åt fel håll", säger forskaren Devin Rexvid (SVT 22/3). Han menar att Sveriges agerande påminner om hur kvinnor låses in i fängelser för att skyddas i länder som Jordanien eller Afghanistan. Det är sant. Men Sverige är inget patriarkalt fundamentalistiskt samhälle med ett korrumperat misogynt rättssystem. Här har alla lika stor rätt till frihet och trygghet. Det gäller även dem som söker skydd från familjer med hedersnormer. Vi får aldrig svika de flickor som riskerat allt för friheten.
Malin Lernfelt är fristående liberal skribent.