Ett mycket stort underskott i regionens ekonomi behöver täppas till. Minus 1,2 miljarder kronor, det är så pass illa att Region Sörmland tvingas låna till löner i slutet av året. Tisdagens regionfullmäktige var laddat med orddueller, men alla sitter i samma båt.
Krisen är inget som har uppstått över natt. Samtliga partier har varit med i diskussionerna under våren och sommaren. Det finns få givna lösningar att ta till, därav varslet.
Hade de styrande kunnat göra något tidigare? Ja. Partierna som styrde före valet 2022: Socialdemokraterna, Vård för pengarna och Centerpartiet behöver självkritiskt ta in vad man inte såg eller valde att inte se. Ett valår gör ofta att de styrande blir extra försiktiga. Stora sparpaket vinner få röster. Den dåvarande tjänstemannaledningen verkar inte heller ha höjt rösten om läget och manat till åtstramningar.
Efter valet då? Ja. Den nu styrande minoriteten i regionen – med Moderaterna, Vård för pengarna, Kristdemokraterna och Centerpartiet - hade kunnat agerat med tydligare grepp redan vid årsskiftet och på ett mer resolut sätt bytt ut regiondirektören redan hösten 2022. Nu är läget värre än det kunde ha varit.
Kampen med ekonomin kommer att dominera både nästa år och 2025. Det är möjligt att vi över tid får se en mer livlig debatt om höjd regionskatt, men den finner i nuläget inget stort fäste hos de folkvalda. Lotta Back och Vänsterpartiet står ensamt med detta krav. Varken Socialdemokraternas Monica Johansson eller Sverigedemokraternas Anton Berglund har hakat på.
Det finns anledningar till det. Höjd regionskatt får negativa effekter på andra håll, inte minst i plånboken för de sörmlänningar som tjänar jämförelsevis lite och redan nu brottas med effekterna av tickande inflation och vänder på varje krona. Mycket i vardagen blir dyrare på kort tid.
Rimligen är det så att de folkvalda vill börja med en rejäl, noggrann genomlysning av verksamheterna. Det ger en tydligare kostnadsbild, med produktivitet och arbetssätt under luppen. För en nytillträdd regiondirektör är det en lika rimlig utgångspunkt som för politiken.
Ett par år av ytterst generösa statsbidrag som del av pandemibekämpningen har satt sina spår. Det är just därför som regiondirektören Magnus Johansson nu talar om att ”göra vår verksamhet annorlunda på olika håll”. Utan att säga omorganisation.
Det är inte givet att de grupper av anställda som har ökat mest under pandemin också får ta de största neddragningarna. Samtidigt går det inte heller att spara sönder de små delar av Region Sörmland som inte producerar vård. Det finns värden där också, exempelvis kultur och utbildning.
Det lär inte bli 700 personer som förlorar jobbet, även om varslet säger så. Men det lär bli kännbart nog.
Olof Jonmyren är politisk redaktör på centerpartistiska Södermanlands Nyheter. Texten har även publicerats där
