Rysslands invasion av Ukraina innebär höjd beredskap för svensk och europeisk cybersäkerhet. I ljuset av det är beskedet från det informella mötet mellan EU:s digitaliseringsministrar 8-9 mars välkommet. Man kom överens om två gemensamma deklarationer, där den andra riktade in sig just på stärkt cybersäkerhet i unionen genom bland annat ökat operativt samarbete mellan länder. Att inte stå ensamma, utan att demokratiska stater kan samarbeta och lära av varandra, kommer bidra till att bygga upp en god digital beredskap.
Men Sverige har också egna utmaningar att ta itu med på området. Trots en lång tradition av att vilja ligga i framkant vad gäller digitalisering, med omfattande satsningar och strategier för att påskynda utvecklingen, har arbetet med cybersäkerhet inte fått lika mycket uppmärksamhet.
I en debattartikel i Dagens Nyheter (14/3), signerad av företrädare för organisationen Sweden ICT, påpekas hur den diskrepansen syns i internationella mätningar. Sverige hamnar nära toppen i såväl världen som Europa när det gäller digital kompetens i befolkningen och tillgänglighet till uppkoppling, men halkar ner till medelmåttiga positioner när det gäller cybersäkerhet.
Kombinationen skapar en ökad sårbarhet. I takt med att beroende av olika digitala system och verktyg växer, växer också de potentiella problemen det skulle innebära att systemen slås ut. IT-attacken mot Coops kassasystem i fjol, som ledde till att butiker i hela landet hölls stängda, visade tydligt hur IT-attacker kan rubba grundläggande samhällsfunktioner. Lösningen är tvådelad. Det kommer behövas såväl satsningar på stärkt säkerhet som minskar risken för att attacker lyckas och leder till störningar, men även planer för hur viktiga verksamheter – såväl myndigheter som företag – klarar sig om systemen slås ut.
Även privatpersoner bör se över sitt cyberskydd. I en artikel i Svenska Dagbladet (12/3) menar Marcus Nohlberg, docent i cybersäkerhet, att enskilda kan bidra till säkerheten med digital hygien. Att aktivera tvåstegsverifiering, ha olika och säkra lösenord – helst hela meningar på fyra till fem ord, snarare än oklara kombinationer av stora och små bokstäver och tecken som är svåra att komma ihåg – för sina konton, alternativt använda en lösenordshanterare är att bidra till Sveriges beredskap.
Det är den digitala motsvarigheten till att ha en nödlåda med matvaror och vattendunkar hemma. Politiska satsningar för att stärka cybersäkerheten behövs, men vi alla behöver också ta vår del av ansvaret för Sveriges beredskap.
Mimmie Björnsdotter Grönkvist är fristående liberal skribent.