Den här veckan är det läslov. Eleverna i våra sörmländska skolor som har höstlov har uppmanats att ägna en del av sin lediga tid till att läsa. En bok, en tidning, ett magasin, en manual, en hög med recept eller en kunskapsfördjupande sajt på nätet – all läsning är i grund och botten bra. Vi får i oss mer än vi anar. 

Oron för att unga tappar i sitt läsande och hur det påverkar exempelvis språkutveckling och läsförståelse, har varit tydlig under en längre tid. Men i augusti kom nya siffror som visar att framtidens unga i stället kan komma att läsa mer. Det vore strålande. Om nu utvecklingen håller i sig. 

Under 2021 ökade nämligen läsningen av tryckta böcker bland unga 16-29 år med sex procentenheter. Ökningen syns också i e-böcker och ljudböcker. En del av förklaringen tros vara att innehållet om böcker i sociala medier som TikTok och Instagram har växt. Förhoppningsvis är det en ihållande trend.

Det är inte bara skolbarn och unga vuxna som behöver läsa mer. Det gör nytta livet ut, i alla miljöer – för skallen och för själen – och det är inte utbudet av läsning som tar slut. 

En jämförelsevis god läskunnighet i vårt land sträcker sig långt tillbaka i tiden. Historikern DIck Harrison skriver: "Allt vi vet ger vid handen att åtskilliga av våra förmödrar och förfäder kunde läsa de runor som under vikingatiden knackades in på stenar och hällar (...), eftersom dessa texter var avsedda att sända ut budskap till betraktarna. Utan läskunnighet hade budskapen varit nonsens."

På 1600-talet var läskunnigheten relativt utbredd i landet. Det hörde ihop med att viktiga stunder i livet krävde att delar av psalmboken, Bibeln eller katekesen kunde återges. Den allmänna folkskolan infördes 1842. Den blev i sin tur del av en omfattande samhällsförändring med befolkningstillväxt, industrialisering och en enorm mängd flyttlass. Otaliga klassresor har därefter kommit att skapa lycka för enskilda såväl som för samhället i stort, hand i hand med demokratin. Detta behov finns även i dag.

Att läsa är ingen given garanti mot vare sig fördomar eller dumheter, men det kan göra nytta. Det vore därför önskvärt att konsumtionen av trovärdiga nyhetsmedier finner ny kraft, via papperstidningar eller digitala kanaler. På köpet med lokala nyheter kommer även möjligheten till bredare kunskap om samhällsutvecklingen i stort.   

Läsandet i alla dess former öppnar dörrar. Det låter oss bland annat upptäcka mer av vår värld, utan att nödvändigtvis behöva besöka allt. Vi kan få ökad kunskap om och förståelse för det som sker, vad som har hänt och kan hända. 

Att läsa mer är ingen tävlan, utom möjligen med sig själv. Det viktiga är att unna sig den tiden. Även om det bara är skolorna som har lov den här veckan. 

Olof Jonmyren är politisk redaktör på Södermanlands Nyheter (c).