Ledare: Näringslivet ska vara med när Sverige ställer om

Fossilfria transporter. Det är inte bara en önskvärd framtid, utan en nödvändig utveckling. Sverige och resten av världen behöver ställa om till noll, eller i alla fall nära noll, klimatskadliga utsläpp. Och detta på kort tid. Därför finns det orosmoln i den politik som den M-ledda och SD-understödda regeringen i Sverige nu bedriver på klimat- och transportområdet.

Det handlar om den så kallade "reduktionsplikten". Det vill säga kravet på att drivmedelsföretagen blandar ut bensin och diesel med en viss andel biobränsle för att hålla nere mängden koldioxid i atmosfären. Denna andel har sedan kravet infördes 2018 ökat nästan årligen. Årets ökning pausades dock av regeringen, vilket gör att procentsatsen för biobränsle i bensin och diesel ligger på samma nivå som förra året – 7,8 procent för bensinen och 30,5 procent för dieseln.

För stunden, och för medborgarnas plånböcker, kan pausen vara försvarlig. Den höga efterfrågan på biobränsle har varit del i att pressa upp priserna vid pumpen både för diesel och bensin. Men regeringen vill nu kraftigt sänka kraven på iblandningen. Dagens nivåer ska sänkas till den runda siffran 6 procent, både för diesel och bensin redan nästa år. Från och med 2027 föreslås den helt slopas. Det är en större klimatpolitiskt omsvängning för Sverige än en tillfällig paus. 

Det kan finnas skäl att se över reduktionsplikten. Men många av de steg som regeringen nu tar är oroande. Flera myndigheter har konstaterat att reduktionsplikten är ett viktigt, och till med avgörande, inslag i klimatpolitiken för att ställa om till en fossilfri ekonomi.  Klimatpolitiska rådet sågade redan i våras regeringens ambitioner att kapa biobränslenivåerna. Om regeringen går vidare: vilka klimatågärder ersätter skrotandet eller sänkningen av reduktionsplikten?

Och vad säger näringslivet om förslagen? Det är trots allt denna del av samhället som ska göra den stora omställningen. 

Bland remissinstanserna till regeringens förslag ser vi hur Maskinentreprenörerna ropar hurra – kostnaderna för anläggningsarbetet dess medlemmar ska utföra kan sänkas! Även Transportföretagen ställer sig bakom regeringens förslag, men vill inte se en lika skarp neddragning som föreslås. 

Lantbrukarnas riksförbund ser gärna en sänkt reduktionsplikt, men är ändå skeptisk till förslagen. De lägre klimatambitionerna i denna del riskerar leda till oönskade slag mot förutsättningarna för jord- och skogsbruk. 

Dessutom kan sänkta reduktionskrav, eller slopade sådana, slå undan benen för de företag som investerat mycket i biobränslen. Det är en kritik som drivmedelsbranschen och tung industri instämmer i. Preem, Scania och Volvo ser hur sänkta krav på iblandning av biobränsle kan göra om intet deras och andras ansträngningar att göra sig av med fossilbränslena i sina verksamheter.

Ska Sverige klara klimatomställningen behöver politiken ha näringslivet med sig. Risken är annars att man vaskar viktiga klimatinvesteringar.