I veckan klubbade regionstyrelsen igenom det stora sparpaket som bland annat innebär att 700 anställda kommer att sägas upp. Den styrande minoriteten (M, VFP, KD och C) fick stöd för sitt förslag av Sverigedemokraterna. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna reserverade sig mot beslutet. S valde dock att inte delta i beslutet, utan lämnade in en skriftlig reservation.
Att sparpaketet kommer att påverka regionens verksamheter, bland annat sjukvården och kollektivtrafiken, negativt är inte svårt att inse. Samtidigt har regionen inte något annat val. Det samlade underskottet 2023 beräknas uppgå till 1,2 miljarder kronor eller 4 000 kronor per person, vilket är det högsta underskottet per capita i hela Sverige.
Precis som många andra regioner fanns dock även i Region Sörmland ett hopp om att staten skulle komma till undsättning. Det hoppet släcktes i veckan.
Därför måste regionen skära i utgifterna och genomföra en rad strukturreformer.
Regionens ekonomiska bekymmer är, vilket redan påpekats på ledarsidan, långt ifrån nya. Resultaträkningen visar att Region Sörmland redan 2022 hade det största underskottet per invånare av alla regioner med 2 472 kronor.
Att bekymren med ekonomin inte gick att utläsa i resultaträkningarna föregående år berodde på de doldes av de generösa men tillfälliga statsbidragen som regionerna fick under pandemin.
Tillfälliga statsbidrag varar dock inte för evigt. Det hade därför varit klok om regionen hade räknat på hur man låg till utan bidragen och att det förra styret (S, VFP och C) agerat mycket tidigare för att anpassa utgifterna till intäkterna.
Det skedde inte. Tvärtom hävdar regionstyrelsens tidigare ordförande Monica Johansson (S) om och om igen med emfas att ekonomin visade överskott förra året.
Det krävs viss ekonomisk akrobatik för att få regionernas största ekonomiska underskott per invånare till ett överskott. Det går att göra genom att peka på en annan del av årsredovisningen än resultaträkningen. Men att på detta sätt försöka skyla över en ekonomi som befinner sig i fritt fall är inte en klok strategi.
Det hade varit bättre att lägga alla kort på borden redan från början. Men det gjorde inte regionen, varken under det förra eller nuvarande styret. I årsredovisningen för 2022 skriver både regionstyrelsens ordförande Christoffer Öqvist (M) och den tidigare regiondirektören Jan Grönlund om det ekonomiska överskottet.
Frågan måste därför ställas. Vad hade politikerna att vinna på att skönmåla ekonomin? Det bör de förklara – för alternativet är att de inte ens kan läsa sin egen årsredovisning.