Trenden i Katrineholm, Vingåker och Flen fortsätter. Vi blir allt färre i vår hörna av Sörmland.
I veckan släppte Statistiska Centralbyrån befolkningstabellerna för första halvåret 2024. Och där politikerna önskat se plus är det minus. Katrineholmarna blev 114 färre och är idag 34 210 till antalet. Vingåker blev 36 färre boende och har nu 8 820 invånare. Flensbefolkningen är numera 15 529 till antalet – 139 personer färre än vid årets start.
Värt att framföra: En minskning under det första halvåret kan givetvis vändas i det andra. För att exempelvis Vingåker skulle gå plus-minus-noll skulle det krävas omkring nio tvåbarnsfamiljer flyttar in. Värre är det för Katrineholm, och inte minst Flen. Här skulle det krävas 29 respektive 35 tvåbarnsfamiljer. Sedan ska vi inte räkna bort att många (men inte alla) ukrainare äntligen tillåts folkbokföra sig – och få ta del av de rättigheter som följer med det. De kan under hösten förändra bilden något.
Dock: Ser vi till de längre linjerna är dessa minus en del i en nedåtgående trend. För Vingåker och Flen har det sett ut så här längre. Men nu riskerar Katrineholm åter uppleva att vara en utflyttarkommun. De befolkningsprognoser som byggt på ett högre barnafödande, men även fortsatt invandring, har slagit fel ut. Numera föds det färre barn både i Katrineholm och övriga Sverige än tidigare.
Det politiska strupgreppet om invandringspolitiken spelar också roll. Mycket av befolkningsökningarna i vår del av Sörmland det senaste årtiondet hade sannolikt varit noll eller minus utan invandringen.
Politiker som försökt kombinera en glädje för plus i befolkningen och ett allmänt invandringsmotstånd har inte kunnat förklara hur dessa "positioner" går ihop. Var för sig kan de förvisso samla röster – men inte mer än så. Styret i Katrineholm, bestående av S och M, har gjort sig skyldig till detta ohederliga, även om just det tidigare motståndet till invandring numera inte är märkbart.
På senare tid har det blivit allt tydligare att politikerna i vår del av Sörmland inte kommer lyckas nå existerande, eller nu föreslagna befolkningsmål. Det bör fungera som en varning till politiker. Sätt inte upp mål som saknar förankring i verkligheten! Väljarna bör i sin tur vara försiktiga i att lyssna på högtflygande "mål" som låter som löften.
Vid sidan av ouppfyllda mål finns däremot andra politikområden som kan få stryk av detta nedåtgående. Minskande invånartal kan leda till negativa effekter på näringslivets investeringsvilja, fallande bostadspriser, nedstängda skolor. Det läget är Katrineholm och Vingåker inte ännu i. Samtidigt har Katrineholms kommun lagt ned Strångsjö skola och det står nu många tomma lägenheter på orten.
Samtidigt är kommunerna här inte ensamma om utmaningarna. Sverige, likt en rad andra länder, har ökande demografiska problem.
Lägre invandring och låga födelsetal i kombination med en allt äldre befolkning är en matematik som inte går ihop. Vi har hela branscher som söker efter kompetenser och personal av olika slag, både inom välfärdssektorer och näringsliv. Höjd pensionsålder och ny teknik kan hantera en del av utmaningarna. Och att invandringen behöver vara en del av lösningen är svår att komma runt.
I det läget har Sverige en regering som applåderar när invandringen krymper och utvandringen växer. Det håller inte.