Många kommuner med stark industrikoppling har genomgått stora ekonomiska förändringar. Städer som tidigare hade stora industrier, däribland Katrineholm och grannkommunen Eskilstuna, har haft sin beskärda del av jobbförluster och nedläggningar. Minnena lever kvar.
Att många då intresserade sig för de varsel och uppsägningar som tidningen nyligen skrivit om. Är den här sortens jobbakslag så farliga som de ofta uppfattas?
Nja, inte nödvändigtvis.
Att riskera att få foten, eller redan fått det, är givetvis tungt för de drabbade. Oavsett om de jobbar i Kronfågels slakteri i Valla eller K-prefabs gjuteri. I högkonjunktur är det inte lika svårt att hitta jobb. Men i lågkonjunktur kan det bli riktigt besvärligt. För de som vill och ser en framtid i andra branscher kan omskolning vara ett alternativ. I andra fall handlar det om att övervintra en ekonomiskt turbulent tid.
Men viktigt att säga: Antalet varslade i en bransch betyder inte att antalet sparkade blir lika stort. Fack och arbetsgivare kan hitta vägar framåt som bibehåller några fler jobb utan att det påverkar företagens hållbarhet. När ekonomin kommit i ett mer normalt läge kan företag som tidigare sagt upp personal behöva återrekrytera. Tillfälliga neddragningar måste inte betyda långvarig förlust av arbetstillfällen.
Ökande kostnader för insatsvaror och att många kunder, till följd av inflationen, har mindre kvar i plånboken, verkar ha slagit mot Kronfågels slakteri i Valla. Men de nästan 60 anställda som behövt gå, där en del verkar ha återkommit som bemanningspersonal, utgör sisådär 6 procent av den vid varseltillfället 900 stora personalstyrkan.
För K-prefab är det andelsmässigt, i alla fall för stunden, värre. Totalt handlar det om 20 varsel om uppsägning på en personalstyrka om 134 anställda. Det är då frågan om nästan 15 procent i personalminskningar. Bolagets närvaro i Katrineholm, där det finns 92 anställda, är det tio som har varslats. Det är nära 11 procent. Orsakerna här är tämligen raka och väntade. Redan i december skruvade Boverket kraftigt ned sina prognoser för bostadsbyggande 2023. Dyrare bränsle och byggmaterial och en ekonomi pressad mellan inflation och höjda räntor påverkar hushållens plånböcker.
Men i relation till när Scaniabussar flyttade ut och elektronikföretaget FCI stängde ned för sisådär 20 år sedan är detta småpotatis. Det handlade då om omkring 900 jobb. 2015 rök dessutom ytterligare 400 jobbtillfällen när Ericsson stängde sin fabrik. Det tröstar förvisso inte mycket just nu. Men Katrineholm har visat att det är möjligt att återhämta sig.
Och för den tillverkningsindustri som K-prefab tillhör, kommer den kortsiktiga utvecklingen så småningom vända. Det kommer finnas mycket att göra.
Runt om i Sverige kommer det behövas investeras i nya byggen. Exempelvis när industrierna som växer fram i norr behöver fler lokaler för maskiner och bostäder för personal. Leverantörer i olika delar av landet kan då få en extra skjuts.
Hur långvarigt, och hårt, dessa varsel och uppsägningar slår mot Katrineholm återstår att se. Fler kan komma innan det vänder. Men det är en viktig påminnelse till Katrineholms politiker och tjänstemän. En kommun mår bäst av ett myllrande näringsliv och bör inte luta sig mot enskilda storföretag. Hårt arbete för korta handläggnings- och tillståndstider, ett gott bemötande, och verkande för ett fritt och investeringsvilligt näringslivsklimat väger tungt om företag ska växa och frodas i kommunen.
Den kommunreklam som Katrineholms fullmäktige nyss röstade igenom lär locka få eller ingen.