Det ser ändå ut som Sverige blir Natomedlem, trots att nya fördröjningsförsök från Turkiets president Erdoğan inte kan uteslutas. En auktoritär ledare har försökt skaffa sig fördelar genom att sätta käppar i hjulet för Sveriges ansökan. Till slut ser det dock ut som om Turkiet har accepterat att medlemskapet, som har brett stöd av andra Natoländer, inte längre kan förhalas.
Blir då allt frid och fröjd, Sverige får garantier för Natostöd vid ett ryskt angrepp? Nja, nästa års presidentval i USA kan göra den garantin mindre värd. Det är USA som har de riktigt stora militära musklerna i Nato och blir därmed den i särklass viktigaste medlemmen.
Under president Donald Trumps styre 2016-2020 var det turbulent. Trump står för en mer isolationistisk politik och ska ha hotat att lämna Nato. Under den första presidentperioden fanns dock ledande rådgivare och ministrar som kunde gjuta olja på vågorna.
När Trump förlorade presidentvalet 2020 trodde många att hans karriär var slut. I synnerhet efter att Trump ogrundat ifrågasatt valresultatet och efter försöket att storma kongressbyggnaden när valresultatet skulle slås fast. Trump riskerar också att hamna i fängelse efter flera åtal, bland annat kan hans agerande eller brist på agerande under stormningen dras inför domstol.
Det har dock inte hindrat Trump från att försöka bli återvald. Snarare tvärtom, hittills har ingripande från rättsvårdande myndigheter snarast stärkt stödet bland de republikanska väljare som avgör vem som ska bli partiets presidentkandidat. Trump leder alla mätningar överlägset.
Det handlar dock om den minoritet av väljarna som utser Republikanernas presidentkandidat. Men även i ett hypotetiskt val mellan Trump och president Biden, som hittills i praktiken är ohotad som demokraternas kandidat, klarar sig Trump bra. Det väger jämnt, även om Biden leder de allra senaste mätningarna.
Det är därför långt ifrån uteslutet att Trump vinner presidentvalet 2024. Den här gången skulle han enligt the Economist vara bättre förberedd. Bara personer lojala mot Trump skulle vara aktuella för att bli anställda. Det talas också om att avskeda många ledande statsanställda.
Opinionen i USA har blivit starkt polariserad. Högern misstror traditionella medier, och söker egna nyhetskanaler. Motsättningarna visar sig i synen på rättsvårdande myndigheter, en grundbult för ett fungerande samhälle. Bara 17 procent av republikanska väljare har förtroende för FBI, medan många till vänster ser den lokala polisen som strukturellt rasistisk.
Ekonomiskt går det bra för USA, men budgetunderskottet är mycket högt. När Demokraterna har majoritet ökar de utgifterna, när Republikanerna styr sänks skatterna. Det är ett av många frågor där dagens hårda motsättningar kan leda till låsningar som kan hota både för USA och världsekonomin.
Presidenten har inte oinskränkt makt, men bestämmer över mycket. Vinner Trump skulle USA sannolikt överge dagens satsningar på grön omställning, och åter satsa på olja och kol.
Donald Trump undviker att kritisera Rysslands president Putin, och säger sig kunna få fred i Ukraina på en dag. Fler republikaner än tidigare ifrågasätter det stora ekonomiska stöd USA ger Ukraina. Men Trump vid rodret skulle det säkerhetspolitiska läget förändras. Sverige skulle ändå vara tryggare i Nato än utanför, men vi behöver inse att den amerikanska garantin och stödet för demokratierna i Europa kan vara mycket svagare efter nästa presidentval.