Ledare: Tråkig politik kan bromsa katastrofer

Nere på kontinenten har stora vattenmassor lämnat mycket förödelse efter sig. Antalet räknade döda är tresiffrigt. I de drabbade områdena i bland annat Tyskland och Belgien är det fortfarande många saknade.

Förutom det faktiskt akuta, att hitta dem som är döda, skadade och försvunna, behöver beslutsfattare tänka till om vad som kunde gjorts bättre. Fick medborgarna besked om evakuering i tillräckligt god tid? Vilka åtgärder hade kunnat förhindra eller mildra denna förstörelse?

Översvämningar som följd av stor nederbörd är inget nytt i västra och centrala Europa. Det sker då och då. Det saknas inte erfarenheter, och politiker och myndigheter bör vara förberedda för sådant.

När stora mängder regnvatten faller på platser med små vattendrag och bristfälliga dagvattensystem är riskerna för översvämning där stora. Skadorna på byggnader och infrastruktur som följer kan bli omfattande och återbyggnad dyr. Det klimat som nu förändras inskärper allvaret. Risken är att plötsliga och stora skyfall kan bli vanligare och havsnivåerna höjas – och med detta ökas risken för översvämningar och ras.

Även i Sverige finns det sådana faror. I en av Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) och Statens Geotekniska Institut (SGI) författad rapport identifieras flera riskområden i Sverige. Liknande har uppmärksammats även i tidigare utredningar. Bland annat är risken för erosion stor längs med skånska och halländska kuster.

Mälaren och Stockholmsområdet finns också på kartan. Vid kraftig nederbörd finns en reell fara för översvämning för tätorter kring Mälaren. Och även om vattenståndet i sjön påverkar mycket i Sörmland är Mariefred, med kringliggande jordbruk, en av de orter som kan drabbas särskilt hårt.

Detta är en verklighet politiker och andra beslutsfattare behöver förhålla sig till. Och även om det finns mer att göra görs det redan en del. Med ombyggnationen av Slussen i Stockholm förbättras möjligheterna att tappa av Mälaren. Enligt rapporten minskar detta risken för översvämning i sjöområdet de närmaste 50-100 åren.

Men allt eftersom isar smälter och havsnivån höjs försämras dessa förutsättningar. Att bromsa klimatförändringarna genom att sluta släppa ut växthusgaser är därför fortsatt viktigt.

Samhällets förberedelser för den här typen av väderkatastrofer ligger även i hur städers avlopp, avrinning av dagvatten och andra anläggningar planeras. Det är på tiden att dessa frågor slutar anses gråa och trista – de är väsentliga för samhällets funktion både i vardagen och för att undvika krissituationer.

Mycket handlar också om att politiker och byggherrar motstår frestelsen i att bygga nytt på attraktiv men potentiellt farlig mark.