För i dag 20 år sedan krossades den fria press som hade vuxit fram i Eritrea. Alla redaktionerna stängdes. De nyckelpersoner som makthavarna fick tag på spärrades in.
En av dem, Dawit Isaak, under en rad år bosatt i Göteborg, är svensk medborgare. Han är fortfarande fängslad. Så är även de andra som greps, utom de som dött i fängelse. De blev politiska fångar därför att de stod för demokrati, med fria val och pressfrihet.
Presidenten i Eritrea, som fortfarande har makten, avbröt den utveckling från enpartivälde till demokrati som var på gång. Planerade fria parlamentsval ställdes in.
Styret av landet har i stället för att demokratiseras blivit än mer militariserat, med rättslöshet och omfattande tvångsarbete under täckmantel av värnplikt. Många eritreaner har drivits i landsflykt och är nu spridda i en rad länder i främst Afrika, Nordamerika och Europa, däribland Sverige.
En del av dem har farit mycket illa, och ibland förslavats eller gått under på farliga flyktvägar genom Sudan och Libyen och över Medelhavet. Genom Eritreas inblandning i det inbördeskrig som brutit ut i Etiopien tycks eritreanska armén ha trängt fram till platser i Etiopien där en del flyktingar från Eritrea fått en fristad. Vad som där hänt av gripanden eller möjligen massmord är ännu dunkelt.
Eritreas regim har vägrat att ta hänsyn till att Dawit Isaak är svensk medborgare, och har hustru, barn och andra släktingar i Sverige. Försöken att via olika diplomatiska och andra kanaler få honom frigiven har varit många.
I början föreföll intresset från svenska utrikesdepartementet inte vara så starkt som det borde. Det mesta som gjorts, och kontakter som gått via andra länder, är dock ännu sekretessbelagt.
Riksdagens utrikesutskott tog i januari i år, efter en flerpartimotion, enhälligt initiativ till en oberoende undersökningskommission om handläggningen av dels Dawit Isaaks ärende, dels fallet med den svenske medborgaren Gui Minhai. Den sistnämnde är bokförläggaren som av kinesiska myndigheter kidnappades under en semesterresa i Thailand och nu är fängslad i Kina. Även där hävdar en odemokratisk regim att dubbelt medborgarskap gör att de kan strunta i det svenska passet.
Kommissionens rapport kan bli värdefull, även om en del internationella kontakter fortfarande inte går att redovisa öppet.
Det hör dessvärre till saken att viljan att verka för Dawit Isaaks och de andra politiska fångarnas frihet på åtskilliga håll varit svag eller obefintlig. Hela det övriga svenska näringslivet molteg under de år då ett svenskt börsföretag, Lundins, lierade sig med Eritreas regim för att ge den inkomster från gruvkoncessioner.
Några EU-länders regeringar, bland annat Italiens, har åtminstone tidvis hållit Eritreas regim om ryggen. Upprepade appeller från EU-parlamentet om Dawit Isaaks frigivning har förklingat ohörda.
Dawit Isaak är författare, dramatiker, och blev tidningsman under de år då det för en tid ljusnade i Eritrea. Trots detta dröjde det några år innan engagemanget för hans frigivning blev brett inom press och andra medier. Eskilstuna-Kuriren hörde till den mindre grupp tidningar som tidigt såg vad saken gällde och gick före i att bilda den opinion för Dawit Isaak som sedan blev starkare.