LÄnga rader av internationellt verksamma svenska företag har erfarenheten att ordningen med kollektivavtal i Sverige blivit en tillgÄng, inte en belastning.
SKF:s verksamhet i Sörmland Àr en del i en koncern med tillverkning och försÀljning pÄ mÄnga hÄll i vÀrlden. Ordnade relationer mellan ansvarsfulla, avtalsslutande parter bidrar till lugna och stabila förhÄllanden pÄ arbetsmarknaden. LönefrÄgor kan vanligen hanteras med en flexibilitet inom avtalens ramar, och tvister i andra frÄgor klaras ut under fredsplikt. Risken för bÄde störande domstolsprocessande och statliga ingrepp i lönesÀttningen begrÀnsas.
Det ger en trygghet för bÄde anstÀllda och arbetsgivare. Framför allt i industriell verksamhet i privat sektor har det lÀnge varit ett svenskt framgÄngsrecept. Parterna som pÄ arbetstagarsidan har huvudrollerna i de utlandskonkurrerande branscherna Àr IF Metall respektive Unionen. Det Àr dessa förbund Teslas svenska dotterbolag fÄr möta den dag det intrÀder som medlem i berörd arbetsgivarorganisation.
Med SKF Ă€r det som med andra internationellt handlande och tekniskt avancerade företag â Volvo CE, Outokumpu och Scania för att ta fler exempel i det hĂ€r landskapet. Det som duger bra i sĂ„dana företag borde duga för Tesla ocksĂ„.
Det Àr inga franska fackföreningar, dÄligt representativa och eldfÀngt militanta, som utlÀndska industriella arbetsgivare fÄr att göra med i Sverige. Det Àr de parter pÄ fack- och arbetsgivarsida som bÀr upp Industriavtalet. Detta har i ett perspektiv pÄ mer Àn ett par Ärtionden bidragit till som regel lÄg inflation, höjda reallöner och god produktivitet.
Det Ă€r just dessa parter â som Teslas koncernledning pĂ„stĂ„r sig inte vilja ha med att göra â som genom att sĂ€tta mĂ€rket för lönerörelserna har haft stor betydelse för att förbĂ€ttra samhĂ€llsekonomisk balans och stĂ€rka Sverige som hemort för internationella företag.
Det har gjorts gĂ€llande frĂ„n Teslaledningens sida att de inte vill ha avtal med fackliga organisationer nĂ„gonstans i vĂ€rlden. SĂ€rskilt i Sverige och liknande lĂ€nder Ă€r detta ett irrationellt, sjĂ€lvskadande upptrĂ€dande. Tesla har för en tid varit pĂ„drivande inom viktig teknik för miljövĂ€nliga transporter. Men det Ă€ndrar inte pĂ„ behovet av normala och rimliga relationer till bland annat arbetsmarknadsorganisationer â i lĂ€nder dĂ€r marknadsekonomin fungerar vĂ€l med avtalslösningar och balans mellan parterna i arbetslivet.
Teslas attityd passar lÀttare in i lÀnder dÀr facklig verksamhet Àr undertryckt som en del av annat politiskt förtryck. InstÀllningen att vara mot avtal kan Àven, Ätminstone delvis, fungera dÀr facken av andra skÀl Àr svaga eller gjort sig odugliga som avtalshÄllande aktörer.
Men detta Ă€r Sverige â likavĂ€l som Tyskland Ă€r Tyskland och Finland Ă€r Finland. Att dogmatiskt förkasta det som det som den stora delen av nĂ€ringslivet har utformat i samspel med arbetstagarorganisationer Ă€r att göra sig misstrodd bĂ„de hos arbetstagare och hos mĂ„nga som har ansvaret i andra företag.
En ytterst viktig kundkrets för en biltillverkare som Tesla Ă€r de företag som hĂ„ller anstĂ€llda med tjĂ€nstebilar. Varför ska dessa andra företag ha kvar en tilltro till att Tesla Ă€r en avtalspart att lita pĂ„? NĂ€r Tesla i onödan drar pĂ„ sig osĂ€kerhet med bĂ„de leveranser och verkstadsservice â genom att tvĂ€rvĂ€gra de arbetstagarrelationer som Ă€r allmĂ€nt accepterade och smidigt fungerande i Sverige?