SÀnkt bensin- och dieselskatt. Det var sÄ regeringen, tillsammans med SD, ramar in torsdagens besked om sin brÀnslepolitik pÄ torsdagens presskonferens.
Enligt Energi- och nĂ€ringsministern Ebba Busch (KD) ska sĂ€nkningen vid pump bli betydande redan nĂ€sta Ă„r. Bensinen ska bli 2,60 kronor billigare och dieseln 6 kronor, sade hon. SĂ€nkningen hĂ€nger dock inte enbart pĂ„ skattenivĂ„n. Minskad reduktionsplikt, det vill sĂ€ga kraven pĂ„ iblandad biodrivmedel i bensin och diesel spelar ocksĂ„ in â om regeringen med SD fĂ„r bestĂ€mma.
Kommer dieseln och bensinen verkligen bli sÄ mycket billigare som regeringen pÄstÄr? OsÀkert. Först och frÀmst kan efterfrÄga, valutautveckling och annat svÄrförutsÀgbart driva upp priserna och göra bÄde bensin och diesel dyrare igen. Dessutom handlar det inte om rena skattesÀnkningar, som regeringen sÄ gÀrna vill fÄ det att lÄta som. Nej snarare Àr det frÄgan om att regeringen stÀller in den Ärliga och automatiska höjningen av skatten pÄ bensin och diesel. Det Àr den höjningen som regeringen jÀmför med. RÀknas det bort kan kronor bli till ören. Och det till en för staten kostnad pÄ nÀstan 6,5 miljarder kronor. Det roar knappast skattebetalarna.
Ekonomiskt och klimatmÀssigt var presskonferensen ett haveri. De stora osÀkerheterna med skattehöjarpausen förminskades. Och nÀr tempot i klimatomstÀllningen behöver öka ska politiker inte verka för att dÀmpa kostnaderna för bensin- och dieselförbrukning.
NÀr Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för SD, och Ebba Busch, fick frÄgor om "sÀnkningens" utslÀppseffekter gjorde Busch klart att de skulle Äterkomma i frÄgan och att de inte hade berÀkningarna Àn. Det var mÀrkligt. Beslut om bensin- och dieselskatt borde vÀl följas först efter att man studerat utslÀppsnivÄerna, inte enbart i vilken utstrÀckning det pÄverkar slutkundens plÄnbok?
Ănnu mĂ€rkligare blir det. I det pm som publicerades i samband med presskonferensen har just utslĂ€ppsriskerna rĂ€knats ut. Det ska handla om 350 000 ton koldioxid 2024 och ungefĂ€r 490 000 ton 2025 â och utgör enligt regeringens omkring 2â3 procent av utslĂ€ppen frĂ„n transporter och arbetsmaskiner för hela förra Ă„ret. Det Ă€r utslĂ€pp Sverige klarar sig utan. Men storleken pĂ„ utslĂ€ppet vill Busch inte ens ta i mun. VĂ€ljarna förtjĂ€nar bĂ€ttre och Ă€rligare politiker Ă€n sĂ„.
Om regeringen anser att denna skattemanöver Àr nödvÀndig Àven om det kostar pÄ klimatet sÄ behöver de sÀga det. Allra helst borde de dÄ sÀga hur de ska minska utslÀppen i andra delar av ekonomin. Regeringen skjuter förvisso till omkring 800 miljoner kronor till olika sorters investeringar i klimatvÀnlig industri (det sÄ kallade Klimatklivet) och 1,4 miljarder kronor för stöd till att introducera eldrivna och tunga arbetsmaskiner och lastbilar. Det Àr förvisso vÀlkomna pengar. Men det Àr inte i nÀrheten av vad regeringen spenderar pÄ dieselpopulism.
Ebba Busch pĂ„stod ocksĂ„ att drivmedelspriserna slog nytt rekord pĂ„ onsdagen. Det stĂ€mmer inte. Det genomsnittliga bensinpriset lĂ„g dĂ„ pĂ„ 21.24 â dieselpriset 25.31. Det Ă€r inga rekord. Bensinen kostade mer i juni förra Ă„ret kring 24 kronor litern. Samtidigt lĂ„g dieseln op över 27 kronor litern. Varför pĂ„stĂ„r statsrĂ„det Ebba Busch nĂ„got annat?