"Sverige har misslyckats med integrationen". Det har närmast varit ett mantra i politiken de flera år nu. Många politiker, även sådana som är av sina sunda vätskor, har stundvis skrivit under på denna oklara slogan.
Men vad innebär integration?
Integration av utrikesfödda kan handla om valdeltagande, föreningsaktivitet eller hur skillnaderna är mellan inrikesfödda och utrikesfödda när det gäller hälsa. "Graden" av integration skulle också kunna mätas i hur stor del av befolkningen som haft en nyanländ person över på fika, eller middag, i hemmet. Det är tveksamt om det finns data över det sistnämnda. Det är tämligen svårfångat.
Nej, när politiker agiterar om integration så är det i huvudsak jobben det handlar om. Genom jobb får människor inkomst, egenmakt och kan förhoppningsvis hitta mening i det de gör. Det är riktiga ambitioner som politiker inte får lämna därhän.
Samtidigt måste beslutsfattare hålla sig nära verkligheten när de debatterar frågan. Vad menar de när de talar om misslyckande? I jämförelse med vad och vilket hypotetiskt scenario? Då är Statistiska Centralbyrån (SCB) en viktig källa.
Nyligen presenterade SCB en intressant jämförelse av Sverige och genomsnittet för utrikes- och inrikesfödda i EU i jobb, studier och en del annat. Och till skillnad från vad många fått för sig ser det ganska bra ut för Sverige. Den genomsnittliga sysselsättningen i EU bland inrikesfödda var 2021 strax över 74 procent. Bland de utrikesfödda var den lite mer än 66 procent. I Sverige var gapet i procentenheter mellan inrikesfödda och utrikesfödda större. Men andelen sysselsatta var högre. 83 procent av de inrikesfödda var i jobb 2021. För de utrikesfödda i Sverige var motsvarande siffra 68 procent.
Det är inte fy skam. Lägg därtill att andelen utrikesfödda i jobb i Sverige har ökat kraftigt de senaste trettio åren. Detta oavsett om de är kvinnor eller män eller om de invandrat till Sverige utifrån eller inom EU, eller om de saknar eller har minst en gymnasieutbildning. Det är en utveckling som gäller samtliga utrikesfödda eller särskilt gruppen flyktingar, om man ser till andra siffror från SCB.
Men hur ser det ut med tempot i integrationen? Visst halkar Sverige efter i denna kategorin? Nej inte heller här ser det ut som Sverige sjabblat till det. När SCB jämför med EU-snittet presterar Sverige bra ifrån sig. När man ser på hur många i Sverige som kommit i jobb efter mindre än tre månader var det 47,7 procent 2021. I hela EU var snittet 35,2 procent.
Nu ska man givetvis förhålla sig till dessa siffror som med många andra Europa-jämförelser. Olika länders arbetsmarknader fungerar på olika sätt. I en del länder är en stor andel av den kvinnliga befolkningen inte i jobb. Det innebär alltså att en del länder har en stor del av sin arbetskraft upplåst i hemarbete, inte sällan för att det saknas gemensamt finansierad förskola eller motsvarande system. Men också kultur spelar roll.
Och SCB skiljer i den här jämförelsen inte heller mellan utrikesfödda och flyktingar. Och det finns skäl för ledarsidan att återkomma till mer detaljerade data i denna fråga. Den övergripande bilden är dock knappast att Sverige "misslyckats".
Visst är det så att Sverige, och andra länder, kan och ska bli bättre. Men politiker som vill vara seriösa och ta i verkliga problem måste börja gräva där vi står. Inte i ett fiktivt Sverige där "integrationen" går i motsatt riktning än önskat.