Pris på miljöskadliga utsläpp är ofta det mest effektiva för att skydda klimatet. Att miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel är så verkningsfulla är orsaken till att de motarbetas intensivt av alla slags fossilintressen.
Det var därför det tog rätt många år innan det blev riktigt allvar med EU:s utsläppshandel. Men de senaste åren har utsläppsrätterna blivit färre. Deras högre pris främjar att onödiga utsläpp undviks.
Den här veckan väntas ett förslag om ett långt större klimatpaket bli framlagt i EU. En stor fråga blir hur mycket mer av ekonomin som kraven på utsläppsrätter ska omfatta. Med detta följer fler frågor. Kan det göras politiskt möjligt att få genomslag för klimatskatter eller utsläppsrätter även i fossilgas- eller koluppvärmda bostäder?
Hur känslig den frågan kan bli är inte så bekant i Sverige, där ganska få småhus är gasuppvärmda. I Sverige har andelen förnybara bränslen i fjärrvärmen under förra årtiondet lyfts från cirka 60 till mer än 70 procent. Men samma procentuella andel låg för fyra år sedan kring 40 i Finland, 25 i Italien, 10 i Tyskland och mycket nära noll i Polen.
I en rad länder värms stora delar av hela bostadsbeståndet med fossilgas. Skatteintäkter från klimatpolitik som gör bostadsvärmen klart dyrare behöver därför kunna komma till användning inom berörda länder. De ska i så fall påskynda isolering och byte av värmesystem, och övergångsvis vara stötdämpare för bostadskostnaderna. Detta behöver vi i Sverige ha förståelse för. Samtidigt ska vi klargöra skogsbrukets betydelse hos oss, med flis och annan biomassa för uppvärmning.
En ännu större fråga är klimatpolitisk utjämningsavgift vid EU:s yttre gräns. Syftet med en sådan är att miljöskatter, utsläppsrätter eller klimatvänlig teknik för industrier i EU inte ska vara ekonomiska omöjligheter, då konkurrentländers energitunga industrier har låga eller inga kostnader för klimathänsyn.
Frågan fördes för några år sedan in i EU-politiken i ett av de många initiativen från franske presidenten Macron. I EU-parlamentet verkar nu ledamöterna från alla svenska partier – utom SD – ha en åtminstone i princip positiv hållning.
Det är viktigt att se skillnaden mellan en sådan utjämningsavgift och en protektionistisk tull, som expresidenten Trump gillat så mycket. Syftet med en tull är att få till ett snedvridande handelshinder. Tullanhängare vill missgynna andra länders exportföretag, oavsett deras klimat- och miljöpåverkan.
Klimatpolitisk utjämningsavgift ska däremot leda till likvärdig behandling av företag i olika länder som har likartad nivå av klimatskadliga utsläpp. Utländska företag som säljer exempelvis stål måste då få nedsättning av EU:s miljöavgift vid gränsen, motsvarande energi- och miljöskatter som betalats i produktionslandet. Har de investerat i ny teknik så att deras produktion har mycket små utsläpp ska de också få nedsatt avgift eller slippa den helt.
Sådan miljöpolitik i EU får positiv klimateffekt även utanför EU. Den gör det fördelaktigt för andra länder att byta ut en del annan beskattning mot miljöskatter – med positiv klimatverkan för både dem själva och övriga världen.