Friskolorna kan förvänta sig sänkt skolpeng. Det sade skolminister Lotta Edholm (L) i Ekots Lördagsintervju i helgen.
Och reaktionerna lät inte vänta på sig. Detta även om beskedet inte var något nytt. Och Friskolornas riksförbunds ordförande Ulla Hamilton sade häromdagen ifrån på lobbygruppens hemsida. "En minister sänker inte skolpengen" löd rubriken. Kritiken är förvisso närvarande. Men den är med nedtonad än det uppeldade språkbruk hon använde sig av när S-regeringen lade fram liknande planer i riksdagen. "Ansvarslös offensiv mot svensk skola" hette det då. Varför tonen förändrats till det mildare förblir oklart, men är välkommet.
Det kan ha att göra en del med regeringens, och Lotta Edholms oklara besked i frågan. För det är en del svajigt i det hon säger. Om det verkligen blir en skolpengsreform, som inte snedvrider till friskolornas fördel återstår därför att se.
I Tidöavtalet görs det klart att regeringen vill utreda en nationellt bindande skolpengsnorm. Exakt hur en sådan ska utformas blev man inte mycket klokare på i intervjun med Edholm. Men hon ser framför sig hur kommunerna ska få en högre skolpeng och friskolorna en lägre.
Det är en rimlig slutsats som Liberalerna, och partiets samarbetspartners, borde ha tagit till sig tidigare än de gjort. Vi vet sedan länge att kommunala skolor har ett större ansvar för kommunens barn än friskolorna. Både "Utredningen om en mer likvärdig skola" från 2020 (den så kallade Åstrandutredningen) och Riksrevisionen har konstaterat detta.
Kommuner har lagkrav på sig att ta emot nya elever under hela skolåret. Därför behöver kommuner viss överkapacitet i lokaler och annan beredskap. Det är en sorts ansvar som friskolor inte har. Trots det får friskolor samma skolpeng som kommunen. Det är obegripligt.
Så varför tröska frågan i utredning ännu en gång?
Åstrandsutredningens politiska förslag från 2020 är obekväma för en del väljargrupper och särintressen. Men nödvändiga. Differentiering av skolpengen är en sådan viktig åtgärd. Att friskolornas skolpeng bestäms utifrån den kommunala skolans kostnader innebär att de betalas för tjänster som de inte utför eller har ansvar för. Det är en orättvis ordning som det måste bli ändring på. Därför är det bättre om kommunen, som beslutar om skolpengens storlek, får göra avdrag för sin överkapacitet.
Men när Åstrands skolpengsförslag låg på riksdagsbordet häromåret sade de partier som ingår i regeringen samt Centerpartiet och Sverigedemokraterna nej. Väljarna behöver minnas att dessa politiker redan då försatte chansen att reda ut en av orättvisorna i skolsystemet.
Och ja. Det kan finnas små delar i förslaget som regeringen vill slipa på. Men nyttan med en ny utredning är mer än tveksam. Dessutom rimmar det illa med regeringssnacket om strama statsfinanser. Risken är snarare att detta "slipande" handlar om att få bort sådant som vissa friskoleintressen ryggar tillbaka ifrån. Så får det helt enkelt inte bli.