Bör kommunen stå för anställdas och förtroendevaldas drickande? Den politiska majoriteten i Katrineholm verkar tycka det.
Det handlar inte om privatkonsumtion av sprit och vin. Nej det är frågan om när kommunen bjuder personal, företagare eller politiker på fest eller motsvarande. Inte sällan för näringslivsmöten eller belöning för lång och trogen tjänst.
På kanslisvenska kallas detta för "representation". Katrineholm kommuns nuvarande regelverk är visserligen restriktivare än en del andra kommuner. Det tillåter inte att kommunen står för spritnotan, däremot för starköl och vin. Men även andra kommuner har gått längre och helt rensat ut alkohol i samband med representation.
Men nu ska anvisningarna för "Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda" uppdateras. Dokumentet löpte ut vid årsskiftet. Och förslag på nya ansvisaningar var nyss uppe i kommunstyrelsen. Men där kommunen och dess folkvalda har chansen att helt stänga dörren till alkohol i samband med kommunfestligheter av olika slag, gör man i praktiken inga verkliga förändringar.
Det är närmast några små omformuleringar som, i alla fall just nu, ser ut att vara mer kosmetiska än faktiska. I praktiken ser jag inga skillnader mellan de gamla reglerna och det nya förslaget när det gäller alkoholen. Identiskt är att överdriva, men nära nog. Det är detta förslag, som kommit från förvaltningen, som en majoritet av politiken nu verkar släppa igenom. Dessa politiker verkar nöjda med dagens regler.
Och förvånad blir man inte. Kommunstyrelsens ordförande Johan Söderberg (S) har i fullmäktige tidigare romantiserat alkohol, förminskat och närmast förlöjligat frågan om striktare riktlinjer för alkohol i representationssammanhang. Han har då pratat något om huruvida vilket vin som passar bättre till köttet. Som om frågan om alkoholgåvor från kommunen handlar om vilka smaklökar maten spelar på. Inte huruvida kommunen ska uppmuntra till vin- och öldrickande, och dessutom stå för notan.
Två partier har sagt stopp och nej. Både Vänsterpartiets Tony Rosendahl och Kristdemokraternas Joha Frondelius tycker att personal och politiker kan betala för alkoholbubblorna själva. Det är rätt och riktigt. Vinfest på skattebetalarnas bekostnad hör knappast till kommunens kärnuppdrag. Det är glädjande att det nu finns i alla fall två partier i kommunen som vill se förändrade och restriktivare riktlinjer för representationsalkoholen. Fler behöver ansluta sig till denna linje.
Och nej. Utifrån verkar det inte handlar om några stora summor, även om det är en svåröverskådlig uppgift. Men skattemedel ska förvaltas väl: Många bäckar små gör en å.
Få tror att enstaka glas vin eller öl kostar mycket för kommunplånboken eller slår hårt mot enskildas hälsa. Det anser inte heller den här ledarsidan. Däremot handlar det om att inte fresta eller underlätta för människor att dricka alkohol. Dess skadlighet ska inte underskattas.
Detta är särskilt viktigt för personer som inte trivs i alkoholstinna miljöer. Det är ännu viktigare för personer med ett pågående alkoholmissbruk eller de som kämpar med alkoholproblem. Att tacka nej i ögonblick med mycket firande eller socialt medryckande sammanhang kan då vara mycket svårt.
Fler delar av samhället behöver bli bättre på att hålla dörren öppen för fler. Inte stänga ute de som brottas med alkoholproblem. Förvaltning, politik – men också näringsliv – behöver därför oftare välja bort vin och starköl vid fest.