Katrineholm får "tummen upp" av företagare. Det gick att läsa på kommunens hemsida förra veckan. Både kommunstyrelsens ordförande Johan Söderberg (S) och Magnus Runesson, samhällsbyggnads- och näringslivschef, slog sig för bröstet. Detta efter kommunens positiva resultat i en undersökning från Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Stockholm business alliance (SBA) presenterats.
Utan företagen stannar ekonomin. De skapar jobb och ökar lokal attraktivitet. Men välståndet bygger även välfärd och gör vår tillvaro rikare. Därför har kommuner goda skäl att verka för ett gott näringslivsklimat. Det är med denna bakgrund som SKR och SBA nu genomfört sin elfte undersökning på området sedan starten 2010.
Enkäten har sänts ut till företag som haft ett eller flera ärenden inom ett antal myndighetsområden – däribland bygglov, markupplåtelse, serveringstillstånd. Varje företag får då svara på en rad frågor och bedöma kommunens hantering av deras ärende. Detta ligger sedan till grund av ett mått om nöjd-kund-index, så kallat NKI, men en betygsskalan på 0–100. I detta presterar Katrineholm hyfsat med sina 78 "poäng". I jämförelse med samtliga kommuner och de av ungefär samma storlek ligger Katrineholm en bra bit in på den övre halvan av poängskalan.
Samtidigt säger inte enskilda år något om helheten. Det är den längre utvecklingen som då är viktigare. Och enligt SKR och SBA rör sig Katrineholm framåt över tid. På Kolada.se kan den som vill se mer detaljerad data. Men huvuddragen är dessa: Sedan 2019 har kommunens totala NKI ökat en hel del. Och Katrineholm drar, likt övriga Sverige, åt rätt håll på flera myndighetsområden. Hanteringen av bygglovsfrågorna verkar ha stor inverkan på det samlade resultatet. På sisådär tre år har betyget på bygglovsområdet i Katrineholm förbättrats årligen, och snart är man åter uppe på 2018 års prestation. Vad gäller markupplåtelse är betyget för 2023 något högre än 2022 – men lägre än 2020. Det är så det kan se ut, olika år ger olika resultat.
Och: Hur många är det som svarar på dessa enkäter? Och vilket värde kan svaren tillmätas?
Till exempel finns det knappt någon anledning att göra en stor grej av serveringstillståndsfrågan i Katrineholm. I detta myndighetsärende har enbart sju aktörer svarat på enkäten. Enligt kommunens egna register utgör det inte ens en fjärdedel av Katrineholms företagare med serveringstillstånd. Vilka slutsatser kan man dra av ett sådant mager underlag? Med så få svarande kan enstaka svar förändra hela bilden. I exploateringsfrågorna handlar det om inte fler än 15 aktörer som svarat på enkäten. Hur väl reflekterar bedömningarna från så få företag verkligheten? Något stabilare är det vad gäller bygglov, där det är handlar om 30 företagssvar. Samtidigt finns det cirka 2 300 aktiva företag i Katrineholms kommun.
Det är smart att emellanåt ta tempen på hur näringslivet uppfattar kommunens myndighetsutövning, bemötande och politiska hantering i företagsfrågor. Och mätningar av detta slag kan, om resultaten studeras över längre tid och sätts in i sitt sammanhang, ge en fingervisning om företagsklimatet. Samtidigt behöver politiker och tjänstemän vara försiktiga i hur de tolkar resultat från den här sortens undersökningar. Tar de inte det varligt risker de förstora framgångarna och förminska bakslagen. Sådant förvirrar invånarna mer än det hjälper kommunen. Söderberg (S) och Runesson borde veta bättre.