Skolor måste kunna hejda judehat i klassrummet

Att göra studiebesök på Auschwitz II Birkenau är ett sätt som skolor använder för att undervisa ungdomar om Förintelsen.

Att göra studiebesök på Auschwitz II Birkenau är ett sätt som skolor använder för att undervisa ungdomar om Förintelsen.

Foto: Jimmy Karlsson

Ledare2021-10-10 19:08
Detta är en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

Judar har en självklar plats i Sverige. Det är ett budskap som bör genomsyra det svenska samhället. I det har också skolan en viktig roll.

Men hur hejdar man antisemitism bäst?

Enligt Segerstedtinstitutet i Göteborg och några forskare från Uppsala universitet har det sedan 1945 gjorts få studier på hur skolundervisning kan motverka antisemitism. Allra flest har gjorts i USA, och ingen i Sverige. Dessutom verkar många studier helt eller delvis bortse från att undersöka antisemitiska attityder bland unga. Forskarna studerar i stället rasism i stort. Detta kunde man läsa om i en rapport som institutet presenterade på torsdagen (7/10).

Det är bra att forskare försöker ta reda på hur skolan kan motarbeta alla typer av rasistiska föreställningar. Men de bör inte ignorera antisemitismens särdrag. 

Särskilt inte när vi vet hur konspirationsteorier om judiska sammansvärjningar och judars inflytande sprids på nätet. Många unga kan ta del av sådant tämligen lätt. Det finns på ytterhögerns hatforum. En del unga med bakgrund utanför Europa, inte sällan i Mellanöstern, får sådana antisemitiska vanföreställningar hemifrån, eller från det gamla hemlandets statspropaganda. Det inskärper behovet av utbildningsinsatser om antisemitism och Förintelsen i skolan.

I en rapport från Malmö tidigare i år har flera judiska pojkar och flickor vittnat att de på grund av sin tro trakasserats, hotats och slagits av jämnåriga i skolan. För att få stopp på sådant räcker det inte med lektioner om antisemitismen och dödslägren som drevs av Hitlertyskland, även om detta är en bra start. Skolan måste ta in föräldrar till barnen som trakasserar och göra tydligt att sådant beteende är oacceptabelt skolan, eller någon annanstans för den delen.

Men många lärare är veliga och osäkra på hur de ska ta i sådana frågor. En del känner inte heller till vilka symboler och kodord som är vanliga i antisemitiska sammanhang och vet därför inte när de ska markera mot dem.

Men svårt betyder inte omöjligt. Lärare måste ha uppbackning av rektor och kollegor. Rutiner för hur sådant hanteras ska finnas på plats. Och saknar lärare och rektorer kunskap hur de kan motarbeta antisemitism får de lära sig det.