Det som sker i en del av Europa påverkar en annan del. Detta har blivit särskilt tydligt under Rysslands attackkrig i Ukraina.
Den senaste tiden har priset på många livsmedel ökat. Det var detta landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) och generaldirektörerna för Jordbruksverket och Livsmedelsverket avhandlade på en presskonferens under måndagen. Där slogs det fast att det inte råder någon matbrist i Sverige.
Prisökningarna på maten syns globalt och i svenska matbutiker. Den som tittat på statistik från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) kan dock konstatera att livsmedelspriserna steg en del även före den 24 februari. Redan då fanns tecken på att maten skulle fördyras. Men den stora anledningen till prisökningen sedan dess är kriget i Europa.
Det är stigande energipriser och sanktioner mot Ryssland. Dyrare diesel och bensin innebär dyrare transporter. Det i sin tur innebär att varor, däribland livsmedel, kostar mer för slutkund.
Ovanpå detta har förutsättningarna för jordbruk i Ukraina försämrats. När mycket manskraft är uppbunden i kriget och jordbruksmark minerats av ryska soldater försvåras matproduktionen. De av Ryssland blockerade hamnarna kring Svarta havet, stoppar leveranser till utlandet och driver upp priserna på sådant som landet är stor producent på: Vete, korn, solrosolja.
Detta behöver europeiska beslutsfattare hitta lösningar på. Bland annat för att minska risken för svält i andra delar av världen, inte minst i Nordafrika och Mellanöstern som länge varit beroende av mat från Ukraina.
Det är värt att hålla i minnet. Prisökningarna, och problem med matleveranser från Ukraina, drabbar inte främst svenskar. Det finns givetvis de, även här, som lever på små marginaler. Men de allra flesta i Sverige kan hantera dyrare mat och energi. I andra delar av världen kan denna fördyrning leda till katastrofer.
Samtidigt behöver medborgare, företag, kommuner och andra organisationer i Sverige anpassa sig till det nya läget. I verksamheter där mycket mat köps in blir kostnadsökningarna större än i andra. Nyligen rapporterade SVT Sörmland att skolmaten i Katrineholms kommun kan bli två miljoner kronor dyrare än budgeterat – bara på grund av prisökningen. Fortsätter fördyrningen kan budgeten pressas ytterligare.
Här behöver lösningen inte vara mycket mer pengar. De som styr över skolmatsalens meny behöver fundera på hur de kan byta ingredienser och matvaror mot näringsriktiga substitut. Resultatet får inte bli sämre mat. Hur saker tillagas kan även behöva förändras. Det kan vara frågan om att byta margarin mot olja eller att baka mer eget bröd än att köpa in färdigt. Inte heller ska man underskatta inställningen att inte slänga mat i onödan. Det kan komma till nytta i andra rätter.
Medborgare och verksamheter får inte fastna i föreställningen att de höga priserna är tillfälliga. Kriget i Ukraina och dess konsekvenser på jordbruket där kan pågå ett tag till.