Människor kan drabbas hårt av naturkatastrofer av olika sort. Översvämningar och långvarig torka tar kål på grödor. Jordskred och jordbävningar dödar och skadar folk. Särskilt farligt lever de människor som bor i fattiga länder. Det visar den senaste stora jordbävningen i Afghanistan.
Logiken är tämligen enkel: Mindre pengar – ingen eller eftersatt infrastruktur och sjukvård. Där det är mindre pengar investeras det inte lika mycket, eller inget alls, i detta för näringsliv och människor välbehövliga. Och så ser det ut på de flesta håll i Afghanistan. Resultatet är att ambulans och annan räddningspersonal har svårt att ta sig fram.
Årtionden av krig har inte gett mer av vägar och annan infrastruktur. Sådant har konsekvenser även när tillvaron är som ”vanligt” i Afghanistan. Men när en jordbävning sedan krossar hela byar blir följderna ännu större – människoliv som hade kunnat räddas med rätt vård i rätt tid förloras.
Jordbävningen i Afghanistan slog till tidigare i veckan. De två drabbade provinserna ligger strax söder om Kabul och heter Paktika och Khost. Hur många som dött och skadats i skalven och under rasade hus är inte helt klart. Med tiden kommer bilden klarna något. Siffrorna som många nyhetsbyråer förmedlar handlar omkring 1 000 dödade och 1 500 skadade.
En del tyder på att det kan vara värre än så. Den officiella slutsiffran kan bli större – det tar tid att gräva fram kroppar och att räkna invånare. Det arbetet försvåras av att Afghanistan, även om det varierar inom landet, saknar verkligt goda register över den egna befolkningen.
Den här typen av olyckor kan kräva västvärldens uppmärksamhet. Beslutsfattare i Europa ska fortfarande hålla blicken på Ukraina – Putins krig där spelar en avgörande roll för våra länders säkerhet och Ukrainas frihet. Men även andra frågor behöver uppta dessa politikers tid – undviker man att ta i klimatkris eller andra faror riskerar vi vakna upp till en värre verklighet.
Stora klimatskador och fler flyktingar i världen kostar i liv och pengar. Riskerna för extremism av olika slag ökar av fattigdom och klimatförändringar. Politiker och biståndsorganisationer behöver fundera noggrant på hur man bistår afghaner som drabbats av jordbävningen nu – men också på sikt. Hur hjälper man bäst utan att mycket av pengarna hamnar i talibaners fickor?
Afghanerna utstår väldiga orättvisor. Förtrycket av och farorna för kvinnor i landet har varit stora innan, och har fortsatt och förvärrats under talibanregimen. Risken att drabbas av svält i landet har funnits långt innan 24 februari – då Putin eskalerade till fullskalig invasion av Ukraina. De matpriser världen ser nu, till följd av detta krig, slår än hårdare i Afghanistan och andra fattiga länder. Torkan i landet har varat länge, och kontantbristen är stor.
Att västvärlden till stor del isolerar Afghanistan gör situationen än svårare. Samtidigt ligger skulden för detta på den förtryckande talibanregimen. Detta styre av förföljare skulle afghanerna behöva byta ut. Men något som liknade den tidigare fasaddemokratin skulle inte vara någon verklig lösning.
Den svaga ledningen då bäddade för talibanernas regim nu.