En gång om året återkommer föreställningen. "Earth hour" kallar vi den. Människor sitter i sina hem och släcker ned. Stearinljusen tänds. Mörkret ska signalera omtanke om miljö och klimat. När timmen har gått återgår allt till det normala. Tv:n slås åter på, paddor och datorer klickas igång. Tillvaron blir som många vill ha det: friare, bekvämare och mer underhållande och intressant.
Det kan givetvis vara klokt att emellanåt koppla bort sig från nätets skränigheter och att avstå från att ännu en gång varva en amerikansk tv-serie på endera strömningstjänst. Men då är det väl bättre att sätta sig med en bok eller spela brädspel än att sitta tyst i mörkret. Då behövs bra belysning – inte mörkläggning. Fladdrande stearinljus kan förvisso vara en stämningshöjare men är inte att rekommendera när böcker ska avnjutas. Och läslampor kräver i alla fall lite el.
Människor och företag får göra precis som de vill. Har de ett intresse av att under timmen visa sitt engagemang för klimat och miljö – kör i vind. Men gesten väger inte tungt. Nedsläckningens faktiska inverkan på människors konsumtionsmönster eller verklig klimatpolitisk förändring är väldigt nära noll.
Katrineholms kommun, det kommunala fastighetsbolaget KFAB, Tekniska verken och Sörmlands vatten, borde därför inte ha hakat på jippot. Föremål för nedsläckningen var bland annat Gröna kulle, Sörmland vattens kontorsbyggnader, reningsverken och Flens vattentorn. För dessa verksamheter var det inte något särskilt med. Värre är det dock att kommunen ska ha släckt ned belysningen också i Stadsparken i Katrineholm!
Det är ju direkt hälsovådligt. Belysning i offentliga miljöer har en verklig betydelse på människor upplevda trygghet, men också den faktiska tryggheten. God belysning tillsammans med andra trygghetsåtgärder kan flytta brottsligheten bort från en plats. Politiker och förvaltningar ska inte ignorera sådant, inte ens för klimat- eller miljöfrågorna. Även om också de bör fundera på hur och var de sätter ut lamporna.
Det finns tidpunkter under vintern som elförbrukare, både små och stora, behöver fundera på vad de spenderar sin ström på. Särskilt nu när elpriserna varit så höga. Men för inte så länge sedan fanns det risker, om än små sådana, för att delar av elnätet skulle behöva kopplas bort. Då var det viktigt att hålla nere elförbrukningen under höglasttimmarna. Men det är en fråga om elnätets kapacitet, inte klimat eller miljö.
Det viktigaste: Medborgarna ska givetvis ta ansvar för sina klimatskadliga utsläpp. Men klimatomställningen går genom teknikutvecklingen. Det är forskare och smarta ingenjörer som gör det möjligt för Sverige, och omvärlden, att skifta från klimatfarliga energislag till effektiva och fossilfria lösningar. Att sitta och uggla i mörkret gör ingen nytta.
