Ledare: Seg tillståndsprövning kan skada både jobb och klimat

Bättre klimat och mindre fossilberoende kräver många, ofta storskaliga investeringar. Nya kraftverk och kraftledningar behövs. Till dem går det åt många miljarder kronor, och mycket arbetskraft behövs.

Ett exempel på vad det handlar om är de byggen av stamledningar och transformatorstationer som statliga Svenska Kraftnät just fått regeringens klartecken för. Den här delen av investeringarna beräknas gå på 8,4 miljarder. Det rör sig då bara om elförsörjning i delar av Norrland, särskilt där stora elkrävande investeringar ska göras i stålverk och annat.

Det är långt från Sörmland. Men elnätet hänger – och måste hänga – ihop, inom landet och över nationsgränser. Förstärkt överföringskapacitet och mer möjligheter att parera variationerna i vindkraftens elproduktion är ingen regionalt avgränsad fråga.

Det kan låta mycket när Svenska Kraftnät beskriver satsningen med att inom 6-8 år ska så mycket mer el kunna levereras till kunder vid Norrlandskusten att det motsvarar förbrukningen i tio städer av Örebros storlek. Men det är bara en mindre del av den nya efterfrågan på el som kan följa av industriers övergång från fossilt kol till vätgas framställd med elektrolys.

Både tillkomsten av tillräcklig ny kraftverkskapacitet och byggandet av kraftledningar är kritiska frågor för näringsliv och miljöpolitik. De närmaste åren har fortsatt vindkraftutbyggnad störst betydelse. Viktiga är även förbättringar i elmarknadens sätt att fungera som stimulerar investeringar och underlättar att olika aktörer medverkar till att – från både produktions- och konsumtionssidan – upprätthålla effektbalansen i växelströmsnäten.

Men både globalt och här i Sverige blir det ytterst svårt att få det hela att gå ihop och pressa ned koldioxidutsläppen utan investeringar i nya generationer av kärnkraftverk. De gamla politiska laddningarna i den frågan har blivit överspelade. Teknikutvecklingen är på gång. Investeringsbehoven finns till stor del även i södra Sverige, och i än högre grad i de nu mycket fossilberoende länderna på kontinenten.

Politiskt var regeringsbeslutet om klartecken för investeringar i det statliga stamnätet i Norrland inget märkligt. Det var snarast självklart, och inte en konfliktfråga mellan partier.

Det är heller inte svårt att finansiera de här miljardsatsningarna. De är både långsiktiga och förväntat lönsamma. Men det behöver inses att detta, som åtskilligt i annan klimatpolitik, ska betalas över elpriserna flera årtionden framåt, medan annat blir billigare och bättre. Att köra elbil har ett pris som syns på elräkningen, men det ger en angenäm besparing när bensin och diesel inte behövs.

Hindret framför många andra behöver övervinnas – långsamheten och de ofta förekommande försöken att fördröja eller förhindra i tillståndsprövningen. Detta gäller såväl vind- och andra kraftverk som kraftledningar.

Vid byggena som nu fick klartecken ska man försöka pressa ned tiden för miljöprövning, tillståndsbeslut och byggande från helt ohållbara 12-14 år till om möjligt hälften. Hur viktigt detta är, för miljö och för ekonomi och jobb, behöver många ta till sig, i alla delar av vårt och flera andra länder.