I Katrineholm, Flens och Vingåkers befolkningssiffror lyser det rött. 

Siffrorna kommer från Statistiska Centralbyråns senaste befolkningssammanställning för 2021 som släpptes på onsdagen. I den ser vi att nedgången i Katrineholm inte är särskilt stor. Katrineholmarna är nu 34 764 till antal, vilket är en invånare mindre än 2020. Detta ska sättas i relation till kommuner av mindre storlek som länge tappat i invånarantal. I Vingåkersbygden och Flen bodde det 81 respektive 115 invånare färre i slutet på 2021 än 2020.

För Vingåker är detta tapp inte obetydligt. Vänds inte trenden utan förstärks kan den årliga minskningen närma sig en procent. Där är Vingåker inte än, men det kan bli så. Det är en oroande utveckling som Vingåkerspolitikerna, men också invånarna i förenings- och näringsliv där, behöver kämpa med även i fortsättningen.

Invånartappet i Katrineholm är däremot ett trendbrott. Även om takten varit tämligen beskedlig de senaste åren, i synnerhet under pandemin, har kommunens befolkning vuxit. Ett år med minus behöver inte följas av ytterligare ett. Men det går tvärtemot den riktning som behövs för att nå kommunens befolkningsmål på 40 000 år 2030. Det skulle krävas en årlig befolkningsökning i Katrineholm på över 600 för att nå målet. Det kommer kommunen att ha svårt att uppnå.

Men klart är att Katrineholm, och en del andra kommuner i Sverige, hade krympt utan invandring. Coronasmittans härjningståg och gränser som stängts på flera håll har lett till att mycket invandring hit strypts och hindrats. Men även under pandemin har invandringen hållit uppe Katrineholms befolkningssiffror. Hade man inte räknat med de senaste årens invandring till Katrineholm hade kommunen varit mycket mindre idag. De 118 som flyttade från utlandet till Katrineholm 2021 är inte många, men utan dem hade slutsumman sett ännu värre ut. Och då är de som först invandrat till andra kommuner, för att sedan flytta till Katrineholm, inte inräknade.

Det är ett samband ledningen i Katrineholm länge inte varit intresserad av att prata om, än mindre erkänna. Men det är något som kommunstyrelsens nye ordförande Johan Söderberg (S) kan ändra på. Fler kommuner, däribland Katrineholm, behöver välkomna nya invånare oavsett varifrån de kommer. Alternativet till det är sannolikt att krympa.

Kommuner som under lång tid har en krympande befolkning har skäl till oro: Minskande invånarantal innebär ofta en negativ spiral som är svår att ta sig ur: Fallande bostadspriser, ett tillbakagående näringsliv och nedstängda skolor. En allt mer topptung ålderspyramid som försvårar rekrytering till äldreomsorg. Här har Katrineholm varit, men är inte längre. Inte heller säger ett par pandemiår särskilt mycket om trenden, men de kan fungera som en påminnelse till politikerna om att den tidigare positiva utvecklingen med ökande befolkning är bräcklig.

För att locka folk att bo och stanna behövs bostadsbyggande för alla livets skeenden och en attraktiv skola. Bra företagsklimat, samt god tillgång till kollektivtrafik ska inte heller underskattas. För dem som jobbar på annan ort är detta viktigt. Det är ännu ett skäl till att bygga det stora huset på det tågnära Stortorget i Katrineholm.