Att stĂ„ utan effektivt luftvĂ€rn vid en konflikt dĂ€r Ryssland tar till vapen i ĂstersjöomrĂ„det skulle vara en ruskig situation.
Men just luftvÀrn av betydelse har Sverige saknat under mÄnga Är. Att Àndra pÄ detta var en av de större och mer dyrbara ÄtgÀrderna nÀr besluten om att stÀrka det militÀra försvaret togs. Valet kom att stÄ mellan ett beprövat amerikanskt system och ett nyare franskt. BÄda visades upp i Sverige 2017, i samband med den internationella militÀrövningen Aurora, som delvis genomfördes i Sörmland.
De första delarna av det bestÀllda amerikanska systemet Patriot installeras nu. En av de allvarligaste luckorna i Sveriges militÀra försvar Àr dÀrmed pÄ vÀg att tÀppas till. Att det Àr en del av ett fördjupat militÀrt samarbete med nÄgra av Nato-lÀnderna Àr ingen nyhet.
Vad det handlar om Ă€r inte minst förmĂ„gan för demokratierna att skydda de tre smĂ„ baltiska staterna. Natostyrkorna som Ă€r stationerade i Estland, Lettland och Litauen Ă€r relativt smĂ„. Möjligheten till snabb förstĂ€rkning vĂ€sterifrĂ„n om kris hotar Ă€r betydelsefull. Det ska vara trovĂ€rdigt att rysk ockupation av en demokrati vid Ăstersjön inte kan ske utan allvarlig militĂ€r konfrontation med Nordamerika och Europa. Den trovĂ€rdigheten Ă€r viktig Ă€ven för Sveriges och Finlands sĂ€kerhet.
Det behövs ocksÄ bÀttre defensivt skydd mot den ryska upprustningen med ballistiska robotar som kan nÄ nÀstan hela VÀsteuropa. SÄdana finns baserade bland annat i Kaliningrad. Det har dÀrmed blivit en Ànnu större risk för Sverige att helt sakna effektivt luftvÀrn med sÄdan rÀckvidd att det kan försvÄra hot, utpressning eller anfall.
Valet av det amerikanska systemet, som ocksĂ„ finns i nĂ„gra av vĂ„ra grannlĂ€nder söder om Ăstersjön, innebĂ€r att radarsystemen i luftvĂ€rnet i dessa lĂ€nder kan lĂ€nkas till varandra och ge fördelar om hotfulla lĂ€gen skulle uppstĂ„. Den möjligheten har Dagens Nyheter belyst i ett par artiklar. DĂ„ har den klyfta visats som finns mellan SD och en rad andra partier i frĂ„gor om Sveriges sĂ€kerhetspolitik.
HÀr finns en del sekretessbelagda frÄgor. Inte minst försvarsminister Peter Hultqvist (S) Àr ÄterhÄllsam i sina uttalanden. Men han understryker ocksÄ den stora vikten och den strategiska betydelsen av luftvÀrnsinköpet frÄn USA.
BĂ„de han och försvarsutskottets ordförande PĂ„l Jonsson (M) stĂ„r tydligt i motsĂ€ttning till SD:s Roger Richthoff, som i enlighet med det partiets linje âsĂ€ger blankt nejâ till att koppla upp lĂ€ndernas Patriotsystem mot varandra. SD var emot hela Patriotinköpet.
De var Àven emot det viktiga vÀrdlandsavtal som Sverige och Finland har, som underlÀttar mottagande av stöd vÀsterifrÄn vid kriser och hot. SD hÀnvisade till att det franska systemet skulle kunna kompletteras med en sensor tillverkad i Sverige. Men leveranser av modernt luftvÀrn mot ryska robotangrepp hade dÄ dröjt.
Det Ă€r en gĂ„ta hur moderaternas försvarspolitiskt ansvariga kan stĂ„ ut med sin partilednings satsning pĂ„ att bygga regeringsmakt pĂ„ ett parti som inte delar demokratiernas vĂ€rdegemenskap â och som Ă€r emot Sveriges sĂ€kerhetspolitik.