Ledare: Riv ner gamla fiendebilder och svälj stoltheten

Mycket är möjligt i politiken. Med en del fantasi och en stor portion förstånd kan politiker komma långt. Det bör man hålla i minnet när det nya styret i Vingåker ska komma till rätta i sin roll.

Skiftet innebär att Socialdemokraterna och Miljöpartiet går i opposition. Kvar i styret är däremot Kristdemokraterna och Centerpartiet, men nu med Moderaterna som den stora samarbetspartnern. M-ledaren Charlotte Prennfors valdes i måndags till ny ordförande för Vingåkers kommunstyrelse. Det rapporterade tidningen om tidigare i veckan.

För att ta över styret och senare i år kunna baxa igenom sin nya budget har M förhandlat fram ett valtekniskt samarbete med Sverigedemokraterna. Detta då M, KD och C inte ens samlar en tredjedel av mandaten i kommunfullmäktige.

Det är inte ovanligt, eller fel, att styra i minoritet eller genom valtekniska samarbeten. Inte sällan är det så mindre partier kan göra framryck i nämnder eller kommunstyrelser. Och även partier som styr med egen majoritet gör klokt i att förankra politik brett i kommunfullmäktige, särskilt i frågor som kräver långsiktigt arbete. Ryckiga allianser och nyckfulla politiker kan sätta käppar i hjulen för sådant som är viktigt. Och det återstår att se hur mycket inflytande SD får över det politiska innehållet i det nya styrets politik. Men det är ofta oklokt att bygga sitt styre på SD-stöd.

Samtidigt är det inte säkert att samarbetet håller hela vägen fram. Det som i stunden känns nödvändigt för att få igenom sin politik, men obekvämt kan över tid bli närmast omöjligt och outhärdligt. På riksplanet har C sagt nej till nog varje tänkbar samarbetsform med SD. Därför är det inte heller förvånande att Vingåkerscenterns Robert Davidsson mer än en gång gjort klart att det inte är C som förhandlat med SD. 

Så verkar det också vara. Prennfors har själv betonat att det är hon personligen som kommit överens med SD. Det betyder inte att SD kommer sakna inflytande på den politik KD, M och C ska få igenom, bara för att C, eller Davidsson själv, inte suttit vid något förhandlingsbord. Det är fortfarande SD:s mandat det nya styret behöver stödja sig på.

Sedan behöver frågan ställas: Vilka andra konstellationer undersökte M, C och KD innan de bestämde sig för denna ordning? Sådant är svårt att se utifrån. Men fler alternativ än två måste ha funnits. 

S och M hade tillsammans samlat 17 av 31 mandat. Det är en sorts styre som är vanligt i övriga Sörmland, och blivit vanligare i resten av Sverige. Och i en del kommuner trivs partierna riktigt bra i varandras sällskap. Varför inte i Vingåker? Hade man då också bjudit in C hade man haft ytterligare två mandat.

Tidigare M-budgetar i Vingåker har inte skiljt mycket från den som det tidigare S-styret lagt fram, mer än på marginalen. När det bittra nederlaget lagt sig behöver Socialdemokraterna svälja stoltheten och visa att de kan vara en konstruktiv opposition. Det nya Vingåkersstyret bör då lyssna. Så river man ned gamla uttjänta fiendebilder. Det kan vara bra för kommunen.