Regionstyrelsens ordförande Christoffer Öqvist (M) och oppositionsrådet Monica Johansson (S) meddelade under måndagen att den föreslagna sammanslagningen av kvinnoklinikerna inte kommer att bli av.
Prognosen för Region Sörmlands ekonomi blir allt mörkare. Regionen har redan – i strid med reglerna i kommunallagen— en minusbudget i år. Men nu verkar det inte ens som att den kan hållas. Prognosen för helåret pekar på ett underskott vid årets slut på över en miljard kronor. Det är 140 miljoner mer än det budgeterade underskottet på 890 miljoner kronor.
Det visar budgetunderlaget för 2025–2027, som politikerna i regionstyrelsen tog upp under tisdagen. Beskedet i underlaget är bistert: Pengarna räcker inte för att bedriva de verksamheter man har i dag.
För den som satt sig in i regionens ekonomi eller läst den här ledarsidan kommer beskedet inte som en överraskning. Att regionen levt över sina tillgångar har stått klart länge.
De enda som inte verkar förstå det är politikerna. Inte någon av dem har pekat med hela handen och föreslagit de stora ingripande organisationsförändringar i verksamheten som skulle behövas. I stället har många av dem motsatt sig varje försök till omorganisationer och nedskärningar. Under måndagen meddelade regionstyrelsens ordförande Christoffer Öqvist (M) och oppositionsrådet Monica Johansson (S) att den föreslagna sammanslagningen av kvinnoklinikerna inte kommer att bli av.
Men under ett kort ögonblick verkade det ändå som den styrande minoriteten insett allvaret. Till tidningen sade Christoffer Öqvist nyligen att politiken måste gå in och tydligare peka ut hur besparingarna ska ske. Han ville inte ge några närmare besked om hur det ska gå till. Men han säger att ”vi kommer att behöva se över om det finns vård som kanske kostar för mycket för oss att göra i Sörmland, som vi i stället får köpa från andra kringliggande län.”
Det är inte en dum idé i sig, även om den troligen inte kommer att genomföras, sett till förändringstakten hittills.
Men det finns redan en region, Region Halland, som jobbar så. De köper in mycket vård från Region Skåne i Söder och Västra Götalandsregionen i norr. Det är en del av det sätt att organisera vården som har gjort att Region Halland ofta hamnar i toppen i rankningar över Sveriges bästa vård och kortaste vårdköer.
Men även inom Region Sörmland kommer man att tvingas se över verksamheterna. Viss specialistvård kommer att behöva koncentreras till ett sjukhus, vårdcentraler som väljs bort av patienterna måste stängas.
Men tyvärr verkar inte regiondirektör Magnus Johansson tänka i de banorna. Han verkar tvärtom ganska handfallen. ”Det vore lättare om vi kunde säga att 'det här slutar vi göra'. Men det finns få saker som vi har kunnat säga att vi ska sluta med, för det ger sådana effekter för patienter och invånare i Sörmland. Utan vi måste hitta nya sätt att lösa ut de här sakerna på,” säger han till tidningen. Nya sätt ska tolkas som effektivare sätt att arbeta på.
Om han menar vad han säger: det vill säga att använda resurserna så att de ger ett högre värde än tidigare, kan åtgärden få motsatt effekt. Erfarenheten visar att den typen av effektiviseringar kan leda till att kostnaderna ökar, exempelvis för att effektiviseringen leder till att man diagnosticerar fler sjukdomar.
Men det framstår som om Magnus Johansson, i likhet med många andra, ser effektivisering som en synonym till besparing.
Det finns dock hjälp nära. I Linköping finns Prioriteringscentrum, som arbetar med frågor om hur vårdens resurser kan fördelas efter behov på ett rättvist sätt. Man använder bland annat de vägledande principer som ska styra sjukvårdens arbete och prioriteringar (Sjukhusläkaren 24/4).
Prioriteringscentrum kan ge Magnus Johansson den vägledning som han så uppenbarligen behöver.