Under tisdagen beslutade Region Sörmlands fullmäktige att utöka låneramen med 700 miljoner kronor. Regionen måste låna pengar till den löpande driften, för att kunna betala personalens löner i december. Det är en anledning till att regionen beslutat att säga upp personal.
Men vilka tjänster ska försvinna?
Mellan 2019—2022 ökade de regionanställda i Sverige. Men det var inte läkare, sjuksköterskor eller psykologer som står för den största ökningen, utan administratörer, handläggare och chefer. I samtliga regioner ökade vårdpersonalen med 3 procent och antalet administratörer med 8 procent under dessa år. Under samma tid ökade de vårdanställda med 6 procent och administratörerna med 9 procent i Region Sörmland (DS 4/5).
Siffrorna ser hyfsade ut för Sörmland. Men ändrar man spannet lite och i stället jämför 2017—2022 ändras bilden. Då ökade antalet administratörer i Sörmland med 20 procent, vilket kan jämföras med rikssnittet på 11 procent. (Tidningen Vision 8/5).
Den svällande administrationen i regionerna ses som ett problem av många runt om i landet, som i stället vill se fler händer i vården. Men att minska administrationen har visat sig vara lättare sagt än gjort i de flesta regionerna.
En som återkommer i debatten är ordföranden för Nationella vårdkompetensrådet Ann-Marie Wennberg Larkö som tidigare även var chef för Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon anser att de administrativa uppgifterna i vården skulle kunna halveras. Uppgifter som inte skapar värde måste avvecklas, konstaterar hon. Hon betonar dock att man inte ska fatta beslut om att bort x antal administratörer. I stället måste man börja med att ta bort de onödiga administrativa uppgifterna. På Sahlgrenska ledde detta sätt att jobba att antalet administratörer minskade med 138 personer mellan 2018—2023.
I Region Sörmland har man dock satt upp fasta mål. 700 personer varav cirka 400 inom vården. Målet är att nå antalet som arbetade i regionen i april 2019. Räknar man, bara plus och minus i en budget är detta sätt att resonera logiskt. Då spelar det heller ingen roll om man säger upp administratörer eller vårdpersonal.
Men vill man skapa en bättre fungerande organisation där de som arbetar tillför värde till organisationen är det bättre att lyssna på Wennberg Larkö.
Då är det också i första hand administrationen man skär i.
Under pandemin fick personalen tämligen fria tyglar att organisera om vården. På kort tid skar man ned mycket av den onödiga administrationen, något som också frigjorde vårdutbildad personal som växlat över till administrativa arbetsuppgifter. Det är en lärdom som regionpolitikerna behöver dra sig till minnes nu.
Det går att minska på personalen på ett bättre sätt än att sätta fasta siffror.