I slutet av valrörelsen haglade vallöftena. Den 2 september lägger KD-ledaren Ebba Busch upp ett inlägg på Instagram ”med goda nyheter till fredagsmyset”. I inlägget skriver Busch bland annat att Kristdemokraterna vill införa ett högkostnadsskydd där 90 procent av elkostnaden över 70 öre ska kompenseras via staten. Finansieringen ska bland annat ske genom en ”extraskatt på de stora övervinster som energibolagen nu gör.” 

I dagarna börjar elstödet, som har få likheter med Busch högkostnadsskydd, att betalas ut. Resan fram till utbetalningen har kantats av problem och än kvarstår många frågor. Bland annat när det utlovade elstödet till företag ska börja betalas ut. 

Energi- och näringsminister Ebba Busch har de senaste månaderna sett alltmer pressad ut. Hon har haft svårt att försvara sig mot anklagelserna om svikna vallöften, försenad utbetalning av stödet och intrycket att hanteringen av frågan präglats av allmän klantighet. 

I en artikel i Dagens Nyheter (20/2) påminns läsaren om Buschs inlägg på Instagram. Trots uttalandet om att övervinsterna borde gå tillbaka till elkunderna har inte regeringen sett till att det blivit så.

I slutet av september samlades EU-ländernas energiministrar till ett krismöte där de beslutade att sätta ett tak för elbolagens intäkter på 180 euro per megawattimme. Minst 90 procent av intäkterna över taket ska gå till staten som i sin tur ska se till att de betalas tillbaka till elkunderna, antingen som ett direkt stöd eller indirekt, exempelvis som ett bidrag till energieffektivisering. Taket skulle gälla från den 1 december 2022 till den 30 juni 2023. För att garantera att samma regler infördes i hela EU samtidigt infördes beslutet som en förordning, som alla medlemsländer ska tillämpa i sin helhet. 

Samtliga EU-länder med undantag för Sverige lyckades införa taket i tid. I Sverige – som vanligtvis tillhör de bästa i klassen på att genomföra och tillämpa EU-lagstiftning i tid – kommer intäktstaket I stället  tidigast att börja gälla den 1 mars. Regeringen hävdar att det krävs extra lagstiftning för att genomföra förordningen.

Med andra ord missar staten intäkter från december–februari då elförbrukningen är högst. Enligt uppgifter till DN skulle taket ha inneburit extra intäkter till staten på cirka tre till tio miljarder kronor – om det trätt ikraft i december istället för mars. 

Frågan är juridiskt komplicerad – men inte värre än att man kunnat ta sig runt hindren. Om regeringen prioriterat frågan hade förordningen kunnat ha tillämpats redan den 1 december. 

Nu riskerar i stället Sverige att EU-kommissionen inleder ett så kallat överträdelseförfarande. Svenska medborgare kan även stämma staten för bristande uppfyllelse av EU-rätten.

Regeringen har utmanat EU-rätten och får därmed sannolikt mer arbete i ett läge där man redan är pressade. Är det verkligen rätt prioritering mitt i energikrisen och i begynnelsen av lågkonjunkturen?

Regeringens nya superdepartement, som ansvarar för klimat-, miljö-, energi- och näringsfrågorna, har inte fått en bra start.