När bränslepriset stiger ropar lobbyisterna efter pengar. Det ska vara bidrag och generella skattelättnader. Men när priset på diesel och bensin faller är det tystare.
Det är häftiga prisrörelser på energi- och bränslemarknaderna. Coronaviruset stör fortfarande leveranser på flera håll i världen, senast i Kina ser vi stora nedstängningar till följd av smittan. Följderna av Putins krig mot Ukraina påverkar också mycket. Detta märks i ökade utgifter för en hel del hushåll och företag. Men allt detta kan inte staten hjälpa till med. Det behöver vi alla vara på det klara med.
Politiker borde ha is i magen och inte lyssna på de intressen som skriker högst. Ska kompensationer utformas kan pristoppar inte vara styrande. Det bör i stället vara fråga om vilken genomsnittsnivån kan bli under en något längre tid, för kostnader för bränsle, el, livsmedel – eller vad annars det kan handla om. Vad gäller bränsle bör det helst inte heller innebära att varje liter diesel eller bensin görs billigare. Sådant skulle motverka klimatpolitiska mål, och underlätta för oljediktaturer att tjäna pengar på vårt beroende av deras leveranser.
Men i ett läge där politiker borde vara eftertänksamma verkar det snarare vara bidragsgalopp. Regeringen aviserade nyligen en paketutdelning som i stora delar kunde undvikits. Gåvor till dem som äger en bil, och skattelättnader på bensin och diesel, var 8 miljarder inom ett 14-miljarderspaket. Där ingick även förlängd "elpriskompensation". Men en del partier vill skänka mer, i huvudsak till sådana som kör på fossila bränslen.
Moderaterna har sedan tidigare meddelat att de vill se ytterligare sänkningar av skatt på diesel och bensin. Regeringens förslag tycker de inte är tillräckligt. Finansminister Mikael Damberg (S) meddelade att ytterligare skattesänkningar på dieseln kan bryta mot EU:s konkurrensregler. Hur det verkligen står till med denna sak är svårt att på förhand veta. Men när Sveriges Radio Ekot tog upp detta med Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson var svaret att Sverige då får ”förhandla med EU”.
Den sortens lättsinnighet till EU-regler bör aspirerande statsråd låta bli. Sådana regler omförhandlas inte med lätthet, och det kan dessutom dröja. Svantesson kan ändå notera att när det gäller pengaströsslande ligger hon i lä. SD och KD verkar sakna spärrar när det gäller finanser och klimat, och överträffar med råge M i överbud.
Även reglerna om andelen biobränsle iblandad i bensin och diesel (reduktionsplikten) är i skottlinjen. Där M är mer otydliga är KD och SD klara: Kraven ska sänkas. Det vore kortsiktigt och klimatskadligt. Det riskerar att rubba en hel del klimatpolitiska mål samtidigt som man försämrar investeringsklimatet för drivmedelsföretagen.
Allt detta bara dagar innan Klimatpolitiska rådet släppte sin senaste rapport. Rådets budskap: Klimatomställningen måste accelerera! När väljarna står vid valurnorna i september bör de fråga sig vilka politiker som kan göra det bäst, och vilka som motverkar detta långsiktiga allmänintresse.