I budgettider är det många aktörer som ropar efter mer pengar från staten. En del krav är berättigade, andra är mindre viktiga. Det finns även önskningar som är förståeliga, men där staten inte är den som bör eller kan lösa problemet.

Därför är det inte oproblematiskt att regeringen i vårändringsbudgeten föreslår ytterligare statsbidrag till regionerna för "folkhälsa och sjukvård". Ja, många regioner kommer vara tacksamma de extra sex miljarderna i kronor räknade. Det kan dämpa något av regionernas krisiga ekonomiska situation, även här i Sörmland. Men det är som påpekats av Sveriges Kommuner och Regioners (SKR:s) chefsekonom Annika Wallenskog i Dagens Samhället: tillskottet kommer inte stoppa de många personaluppsägningarna. Flera regioner kommer ändå behöva skära i utgifterna. 

Det finns även problem med den oförutsägbarhet som präglat regeringens sätt att hantera regionernas pengatörst. I höstas var det sex miljarder kronor extra, och nu är det ytterligare lika mycket. Men hur ska den långsiktiga finansieringen av sjukvården se ut? Det är en fråga för både regering, riksdag och regioner att svara på.

Ryckigheten, och den svåröverskådlighet som följer av den, går också igen i andra delar av budgeten. Det går exempelvis som journalisten Måns Wikstrand gör i en analys på Dagens Samhälle, att ifrågasätta hur regeringen tänker när de lägger 130 miljoner extra till kommunernas feriejobb?

Många sommarjobb i kommunerna har nyligen stängt för fler anmälningar. Så är det även i Sörmland. I Katrineholm och Vingåker var sista anmälningsdag 10 mars, efter att ha varit öppen i sisådär en månad. I Eskilstuna stängde den 12 mars, i Flen den 21 mars. Strängnäs höll sin anmälan öppen till och med 31 mars. Många av kommunerna är just nu inne i processen att matcha ungdomarna med jobben. Vissa kommuner väntar till och med på att de potentiella feriejobbarna ska tacka ja till sommarerbjudandet.

Kommunerna hade behövt veta att pengarna skulle komma mycket tidigare. Det tar tid att planera för sommarjobbarna, försäkra sig om att de får ordentlig introduktion och inte minst få fram jobben. Det är saker som inte görs i en handvändning. Så varför tog regeringen inte med sommarjobbpengarna redan i höstbudgeten? Sommaren är trots allt återkommande.

Men kommunerna vet inte heller nu att pengarna kommer. Bidragen ska gå till kommuner med "hög arbetslöshet". Vilka kommuner i Sörmland skulle pengarna då nå? Arbetslösheten är hög i flera av kommunerna i vår del av Sörmland, men var går gränsen? Dessutom kommer det dröja till juni innan beslutet kan fattas i riksdagen. Då har en del sommarjobb redan rullats ut, och fler kommer strax därefter. Kommunernas verklighet verkar i alla fall inte ha letat sig in på finansdepartementet.

Mönstret går igen i frågan om vuxenutbildningarna. Regeringen har tidigare adresserat att de tänkt tillföra 167 miljoner kronor för att öka antalet platser inom vuxenutbildningen. Tanken är att folk ska tillskansa sig den kunskap och kompetens som arbetsmarknaden eftersöker. Men även här kommer pengarna sent. Det tar tid att hitta personal, få fram lokaler och kursplaner ska antas. Redo för hösten? Tveksamt.

Är det frågan om dålig framförhållning eller symbolpolitik? Oklart. Men att slå på stora trumman för småpengar, som sedan riskerar brinna inne, är inte sund arbetsmarknadspolitik. Regeringen har en del att lära när det kommer till planering och förutsägbarhet.