På vinst och förlust

Vissa löften är enklare att hålla än andra. Regeringens kohandel med Vänsterpartiet, där V röstar på S och MP:s budgetar mot att de rödgröna nu överlämnar en lagrådsremiss om ett vinsttak i välfärden, är ett sådant.

Ledare2018-01-05 00:00
Detta är en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

Å ena sidan kommer givetvis V, S och MP att rösta för förslaget, som presenterades på fredagen av civilminister Ardalan Shekarabi (S) och Vänsterledaren Jonas Sjöstedt, och som går ut på att införa ett vinsttak vid 7 procent av operativt kapital plus statslåneräntan. Det låter kanske som en stabil summa. Men eftersom operativt kapital är byggnader och andra tillgångar, vilket många välfärdsverksamheter så gott som saknar, medan de har desto mer kostnader för personal, hamnar många på miniminivånsom föreslås vara 45 500 kronor.

Å andra sidan är vinsttaket ingenting som Stefan Löfven (S) kommer att behöver ta konsekvenserna av, eftersom M, L, C, KD och SD har varit tydliga med att de är emot vinstregleringar. Partierna i den förra regeringen vill i stället se högre kvalitetskrav och skarpare tillsyn för alla aktörer, oavsett huvudman. S tar alltså ingen reell risk att behöva stå till svars för att skola efter skola, äldreboende efter äldreboende, lägger ner.

För det är så det kan bli. Åtta av tio välfärdsföretag får svårt att överleva som en konsekvens av förslaget, enligt en tidigare undersökning från konsultfirman PWC, uppger arbetsgivarorganisationen Almega. Om många lägger nerminskar valfriheten för elever, föräldrar, äldre och anhöriga, och det finns svagt stöd för detta i opinionen, då de flesta i Sverige vill ha valfrihet. Inte minst för att kunna välja bort om de är missnöjda.

Politikens roll är att möjliggöra ettbra utbud och se till att verksamheter som inte håller måttet i ett första skede får experthjälp för att bli bättre, i ett andra stängs. Det gäller oavsett om skolan eller äldreboendet är privat eller kommunalt, går med vinst eller inte.

I sammanhanget är det även värt att komma ihåg att arbetsmiljön i snitt är bättre i privat driven vård och omsorg än i kommunal (DN, 14/1). Elever i friskolor ger sina utbildningar högre betyg avseende mjuka värden som studiero, stimulans och utmaningar, jämfört med elever i kommunala skolor, även efter kontroll för elevernas socioekonomiska bakgrund (SvD, 7/1). Under sin tid som chef för Skolverket och ordförande för Skolkommissionen ringde gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) till Internationella Engelska skolan, som är vinstdrivande och har tusentals barn i kö, och frågade hur alla skolor skulle kunna bli lika bra (Aftonbladet, 18/1).

Telefonsamtalet var ett fint initiativ och det är den inställningen som Ekström och övriga i regeringen bör ha.

För det finns ingen folklig ilska mot välfärdsvinster, som Shekarabi hävdade under fredagens pressträff. Det finns ingen anledning att vara nöjd med förslaget till vinsttak, förutsatt att man värnar om valfriheten, vilket antagligen är orsaken till att Jonas Sjöstedt slog fast att det för honom, som ordförande i Vänsterpartiet, var en väldigt fin dag.

För övriga var den 19 januari 2018 en ovanligt grå januaridag, och det är bara att dra en lättnadens suck över att vänsterpolitiken inte har majoritetsstöd i riksdagen. Det är snudd på tjänstefelav politiker att rösta för en reglering som slår undan benen på välfungerande verksamheter.