Nedstängda skolor betyder risker för barn och unga

Barn trivs bäst i skolan. Om allt fler kan vara i klassrummet under pandemin är därför bra.

Barn trivs bäst i skolan. Om allt fler kan vara i klassrummet under pandemin är därför bra.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ledare2021-03-10 05:00
Detta är en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

Pandemin har gjort tillvaron svårare för många. Men för barn kan situationen vara särskilt svår. De är beroende av vuxna och är därför särskilt utsatta när samhällets olika delar stängs ner. Det är slutsatsen man kan dra av BRIS senaste årsrapport. 

Rapporten tar bland annat upp hur övergången till digital undervisning i högstadium och gymnasium påverkat barn och unga. Men också vilken roll deras fritidsaktiviteter har för mående och hälsa. Och det är ingen trevlig läsning.

En del unga kan ha kunnat dra nytta av mer distansundervisning. Elever som tidigare haft svårt att fokusera i skolan, kan ha lyckats få ro i hemmet. Vissa kan till och med fått en närmare och förbättrad relation till sin familj. 

Men samtalen till BRIS stödlinje visar att många barn befinner sig i en svårare situation än innan pandemin. Enligt rapporten har antalet samtal ökat med 16 procent under 2020 i jämförelse med året innan. Barnen oroar sig för att halka efter i skolan. De upplever också en ökad arbetsbörda när de inte längre kan träffa sina lärare lika mycket. 

Många skolor som nu varvar närundervisning och distansstudier gör därför rätt. Det både minskar risken för smitta och ger eleverna viss tillgång till klassrum och lärare. Tillsammans med tätare uppföljning av studieresultat och god elevkännedom kan det motverka de negativa effekterna av minskad undervisning i klassrummet. 

Barnen berättar också hur terapeutiska behandlingar plötsligt stannat av för att terapeuten tillhör en riskgrupp eller varit tillfälligt sjuk. De digitala lösningarna som Barn- och ungdomspsykiatrin erbjuder är dock en svag tröst för barn som inte kan ha mötet i hemmet på grund av våldsamma eller kontrollerande föräldrar. 

Många samtal tyder på att andelen konflikter inom familjen ökat. När fler föräldrar är hemma för att de förlorat jobb, är sjukskrivna eller jobbar hemifrån ökar risken för mer våld. Barnen berättar att högljudda bråk eskalerar till hot och misshandel, antingen mot dem själva, ett syskon eller en förälder. För en del barn har smittan också använts som förevändning för att hålla dem hemma under långa perioder och föräldrarna har sjukanmält dem trots att de varit fullt friska. 

Även när det inte är pandemi är sådant svårt att upptäcka. Men när kontaktytorna med skola och vård är färre är upptäcktsrisken för förövaren också mycket lägre. 

De möjligheter till fritidsaktiviteter inom kultur och idrott för barn födda 2002 eller senare som regeringen nyligen öppnat upp är inte bara bra för barnens hälsa. Det kan också vara ett sätt för barn- och ungdomsledare att upptäcka när allt inte står rätt till med ett barn.

De opinionsbildare och politiker som kräver hårda nedstängningar bör fundera noggrant på dessa negativa följder för barn och unga. Den som stirrar sig blind på en enda fara riskerar missa sådant som kan ge andra långtgående konsekvenser.