Tekniken i trafiken är på väg mot stor förändring. Två av veckans företagsnyheter vittnar om det.

För att utvidga och påskynda produktionen ännu mer ökar batteritillverkaren Northvolt aktiekapitalet med 5,4 miljarder. Scania är ett av de bolag som är med och satsar. Investeringarna i att göra bilbatterier i Skellefteå kan då ökas med betydligt fler miljarder.

Nybygget i Lysekil, på Preems raffinaderi, ställs däremot in. Det var tänkt att göra bensin och diesel av tung olja som av miljöskäl inte längre får användas för att driva fartyg. Däremot går Preem vidare med att göra mer biomotorbränslen, av inte minst biprodukter från skogsindustrin.

Tekniska genombrott, och senkommen men nödvändig brådska att ta itu med trafikens klimatskadliga utsläpp, påverkar även industristrukturen. Efterfrågan på fossila motorbränslen kommer att avta, förmodligen i accelererande takt.

Men det går inte av sig självt. Ska det lyckas behöver energi- och miljöskatter sätta pris på det som påverkar klimatet negativt. Detta är långt viktigare än kampanjer för att stoppa byggen av nya anläggningar.

Förbrukningen av klimatskadliga varor är avgörande, inte om tillverkningen av dem bokförs på det ena eller andra landets klimatkonto. Betong är ett belysande exempel. Cementfabriker skiljer sig, tillsammans med stålverken i Oxelösund och Luleå samt oljeraffinaderierna på västkusten, från nästan hela den övriga svenska industrin genom att fortfarande ha stora koldioxidutsläpp. Orsaken är kolet i produktionsprocesserna. Annan industri är sedan länge skonsam mot klimatet genom el från vatten- och kärnkraft.

Samtidigt är betong nödvändig vid byggen av bostäder, vägar och järnvägar. Att hushålla bättre, så att banor planeras och hus byggs utan att mängden betong blir onödigt stor, ger en värdefull effekt i mindre utsläpp. En teknik där ugnarna gör av med mindre kol- eller oljeprodukter per ton cement skulle också göra nytta.

Men att ställa miljökrav eller vägra stenbrytning så att cementindustrin stängs på Gotland gör att produktionen i stället sker på annat håll, kanske på utsidan av EU:s utsläppshandel som sätter pris på koldioxidutsläppen. Sveriges utsläppstabell ser då skenbart snyggare ut, men om betong förbrukas som förut i Sverige, har klimatpåverkan inte minskat.

För mer klimatvänlig trafik och ny teknik med vätgas i stålverk kommer det att krävas väldiga mängder elektricitet – och en säkrad effektbalans för ett avancerat industriland. Växelströmmen får inte svaja och skada känslig utrustning. Miljöprövningar behöver ske och tillstånd ges för att påskynda, inte för att sinka och sabotera. Det gäller stora och små kraftverk, nya kraftledningar och anläggningar för lagring, distribution och förbränning av vätgas.

Det gäller också gruvor. Både batterier och viktig elektronik kräver malm och mineraler, och sällsynta jordartsmetaller, som är nödvändiga för en klimatvänlig omställning. En del sådana tillgångar finns i Sverige. Miljöpolitik behöver bli motsatsen till långdragna överklaganden och kampanjer för att hindra det som ska byggas.