Belysning är en fråga om både trygghet och estetik. Men som uppmärksammades av Miljöpartiet i en motion till kommunfullmäktige nyligen finns det en baksida: Ljusföroreningar.
Ämnet är inte okänt. Klagomålen kommer inte sällan från stjärnskådare som vill se natthimlen även i centrum. Men det artificiella ljuset i staden försvårar och hindrar himmelsbetraktande. Även biologer har varit kritiska: Belysning stör på olika vis visst djur- och insektsliv. När långa stråk och områden är starkt upplysta besvärar det flera arter. Det är störningar som inte ska helt ignoreras. Samtidigt får det inte stå i vägen för andra viktiga politiska mål.
Motionären, Lilli Marton (MP), vill värna mörkret.
Förslaget? Att på olika vis minska den totala mängden ljus i Katrineholm. Det kan handla om att inrätta mörklagda områden och "korridorer" i och kring Katrineholm för att skydda djur och insekter som kräver mycket mörker. Bland annat tänker Miljöpartiet är att kommunen ska koppla rörelsesensorer till gatubelysningen. När människor kommer gåendes eller cyklandes ska de släckta lamporna tändas automatiskt. Och när flanören eller cyklisten passerat släcks gatan eller området ned igen så att mörkerlevande insekter och djur åter ska trivas.
Rätt använt kan den här sortens lösningar vara nyttiga. På cykel-eller-gångbanor utanför städer måste inte belysningen vara på hela tiden. Men sensorerna som använts behöver då vara snabba. Risken är annars att snabba cyklister blir utan belysning ändå.
Används sensorerna slarvigt och inne i centrala delar av staden kan det dessutom slå hårt mot människors känsla av trygghet. Vem vill gå ner längs en mörk gata – även om man vet med sig att lamporna ska tändas? Även om det är tillfälligt riskerar nedsläckta gator bli tomma gator.
Miljöpartiet menar också att det finns en hel del onödig belysning i städer. Däribland belysta reklamskyltar. Även lyktor som riktas upp husväggar, buskar och träd är partiet besvärat av. Många djur och insekter trivs bra i buskage och lövverk resonerar de.
Förvisso kan man ifrågasätta varför dagverksamma aktörer har nattupplysta reklamskyltar. Men det är samtidigt ljus som också räknas in när kommunbelysningen planeras. River man bort eller stänger ned vissa lampor behöver kommunlyktorna bli fler eller starkare för att kompensera.
Dessutom: Även i parker (där det finns träd och buskar) behövs belysning. Börjar man släcka ned där riskerar känslan av otrygghet öka. Buskar och träd kan vara fint att titta på. Men på natten kan sådant buskage bli tillhåll för en del skumraskaffärer. God belysning tillsammans med andra säkerhetsåtgärder kan försvåra för brottslingarna.
Miljöpartiets tankar om att minska ljusföroreningarna ska inte helt slängas i papperskorgen. Människor har ett ansvar för att organisera samhället så att vi gör så lite skada som möjligt på djur- och naturliv. Samtidigt är staden i huvudsak en plats för människor. Och kommuner brister oftare i att ha för lite, eller felriktat ljus, i tätorterna. Inte för mycket.
Funktion och trygghet är viktigare än att kunna glo på stjärnhimlen i centrala Katrineholm.
