Ebba Bauer Zetterblom, Robin Heljedal, Zabina Traneskog och Mikael Lindgren driver Bruksholmens verksamheter tillsammans, sedan i höstas.
De fyra företagarna på Bruksholmen i Forssjö jobbar på hårt. Det blev klart när man läste tidningen nyligen.
Ebba Bauer Zetterblom, Robin Heljedal, Zabina Traneskog och Mikael Lindgren är företagarna som tog över verksamheten i höstas. Och på förhållandevis kort tid fick de lära sig mycket nytt. Två butiker, en loge och en restaurang är många bollar som ska jongleras samtidigt. Och detta vid sidan av heltidsjobb.
Det är en imponerande insats som inte ska ha annat än beröm. Och den grund som tidigare ägare lade för verksamheten är också mycket värdefull. För kommuninvånarna, och ditresande, är det klart att allt är mycket uppskattat.
Att bedriva företagsverksamhet är ingen lätt sak. Så är det.
Hur lång och brant uppförsbacken är i starten varierar från bransch till bransch. Kapital och tajming ska matcha. Vissa verksamheter kräver specifika maskiner, insatsvaror, personal, lokaler – som inte alltid är lätt att hitta. Utöver det ska ekonomin gå ihop. Lagar och regler som man tidigare knappt känt till ska följas.
Som företagarna själva lyfter fram – det är inte säkert att vardagspusslet går ihop. Det finns inte nog med timmar på dygnet för den som vill mycket. Särskilt inte om man dessutom har ytterligare heltidsjobb. Vissa går dessutom helt in, på egen hand, utan en fast inkomst. Det kan vara mycket ansträngande för familjeliv.
Samtidigt trivs många med att starta upp, ta över och driva egna företag. Det kan vara utvecklande, lärorikt och spännande. Att styra enligt eget huvud – eller tillsammans med andra – kan ge människor en stärkt känsla av egenmakt och frihet. Samtidigt behöver samhällsekonomin människor som vill göra idé till verklighet. Små företag – likt de som växer sig stora – har betydelse för det lokala näringslivet och kulturutbudet. Utöver nya eller fler jobbtillfällen kan nya företag göra en kommun livligare. Det, tillsammans med mycket annat, kan locka nya invånare till staden och vända Katrineholms minus i befolkningssiffrorna till ett plus.
Vad gäller företagsklimat är Katrineholm på många sätt på rätt väg. I Svenskt näringslivs senaste enkätundersökning av det lokala företagsklimatet presterade kommunen sitt bästa på över 20 år – då enkäten började skickas ut. Och i ett årtionde har företagarnas betyg på kommunens företagsklimat legat över rikssnittet. Och även om man inte ska sätta likhetstecken mellan företagens intressen och allmänhetens, så är det bra att företagen i kommunen känner så starkt för Katrineholm.
Det betyder inte att kommun- eller rikspolitik har gjort nog. Handläggningstider kan kortas och regellättnader för företag kan vara aktuella.
Men det handlar också om engagemang. Ska företag finnas krävs det att någon hugger i. Och Bruksholmens företagarengagemang får gärna smitta av sig på ännu fler.
Vill man att företagen ska blomstra i Katrineholm får man betala för sig.
Avslutningsvis: Återkommande klagas det på bristen på lokala affärsverksamheter, för skor, inredning, eller vad annat katrineholmarna önskar, men inte är beredda att acceptera prislappen. För det är realiteten: Det räcker inte att glo på varorna i skyltfönstret. Inte heller betalas några löner genom att du sätter foten innanför butiksdörren för att botanisera bland produkterna.
Vill du att viss affärsverksamhet ska finnas kvar får du betala för det.