Konjunkturen förbättrades, fler arbetade och inkomsterna steg. Men när man på hösten under pandemiåret 2020 slet med budgetarbetet var det inte så lätt att förutse. Många kommuner har nu, när de gjort bokslut för 2021 fått oväntat stora överskott.
Så är det i Katrineholm också. Liksom i kommunal sektor i stort blev det andra året i rad då intäkterna överträffade kostnaderna mer än budgeterat. "Enastående", hette det i bokslutskommunikén på kommunens hemsida. Blomsterspråket är ibland lite väl blommande på Gröna Kulle.
Det är dock riktigt att plusresultatet blev ytterligare något bättre än för 2020. En kommun med god ordning i ekonomin ska normalt inte ha ett nollresultat, och än mindre gå back. En budget måste innehålla intäkter från skatt, statsbidrag och annat som åtminstone täcker utgifterna.
Överskott på i genomsnitt en eller helst ett par procent av de samlade intäkterna brukar behövas om en kommun ska kunna bibehålla verksamheten i gott skick. Katrineholm har målet en procents överskott. Tre år i rad har det i stället hamnat kring fyra procent. Det ger bättre motståndskraft om det kommer besvärliga år.
Men så sent som 2017-18 var boksluten långt svagare. Chefsekonomen Annika Wallenskog på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kom i förra veckan med den varnande påminnelsen att senast det var riktigt starka bokslut i kommuner var det åren närmast före den allvarliga finanskrisen. I samhällsekonomin kan mycket ändras fort. Det är inte heller allt staten kan parera med mer bidrag till kommunal verksamhet, så som skedde med flera slags pandemikostnader.
Budgeten som fullmäktige tog hösten 2020 var i alla fall realistisk vad gäller de olika verksamheterna. Som i andra kommuner svarar dels omsorg om äldre och om funktionshindrade, dels skola och förskola, för en överväldigande del av driftkostnaderna. Det var förstås en del budgetavvikelser, men för verksamheterna i stort tog de ut varandra.
I särklass största förklaring till överskottet på 91 miljoner är att skatteintäkterna och utjämningsbidrag blev hela 56 miljoner mer än i den prognos kommunen hade fått. Kommunalskatt har arbete och företagande som bas. Förklaringen till det snygga – eller "enastående" – bokslutet är att Sveriges näringsliv och arbetsmarknad visade det de har av styrka och flexibilitet. I likhet med finanskrisåren 2008-10 var också den ekonomiska politiken från regering och riksbank mer välutformad och framgångsrik än i åtskilliga andra länder i Europa.
Kommunernas största utmaning framöver är att det blir fler i de allra högsta åldersgrupperna. Både ekonomiska resurser och personalförsörjning för en växande äldrevård måste klaras. Den kommunala ekonomin i Katrineholm är stabil så att den väl motsvarar det som allmänt gäller i kommunsektorn.
Det gäller också det viktiga mått på stabilitet som är eget kapital som andel av tillgångarna. När skulderna räknas inklusive den gamla surdegen från att pensionsskulder tidigare inte bokfördes korrekt blir detta som kallas soliditet 30 procent, strax över riksgenomsnittet för kommuner. Det har gått åt rätt håll.