NÀr det byggs och grÀvs förÀndras vyn. Hur mycket och pÄ vilket sÀtt varierar frÄn sak och plats. NÀr nya gruvor öppnas blir det hÄl i backen. Stora vindkraftverk och kraftledningar i luften kan ses pÄ lÄngt hÄll om sikten Àr fri. Det Àr en verklighet svÄr att undvika, men som inte fÄr skymma annat som Àr viktigt.
Mycket omdebatterat Ă€r den av Vattenfall planerade kraftledningen som ska gĂ„ via Björkvik i Katrineholm, frĂ„n Hedenlunda i Flen till Oxelösund. Bakgrunden Ă€r att SSAB:s stĂ„lverk i Oxelösund ska stĂ€lla om till en nĂ€stan helt fossilfri produktion. Den gamla masugnen ska bytas mot en ny ljusbĂ„gsugn inom nĂ„gra Ă„r. DĂ„ behövs sĂ„dana mĂ€ngder el att de redan existerande ledningarna inte Ă€r tillrĂ€ckliga â nya behöver komma pĂ„ plats om omstĂ€llningen ska bli av.
Nyligen fick Vattenfall grönt ljus för linorna av Energimarknadsinspektionen (EI). Remissinstanserna har uttryckt en och annan invÀndning och en del önskemÄl. LÀnsstyrelsens ofta överdrivna petande syntes Àven denna gÄng. Det ifrÄgasattes nÄgot om hur grundlig Vattenfalls utredning av luftledningarnas pÄverkan pÄ djurlivet verkligen var. Men EI:s slutsats var att nog hade gjorts.
Den som lÀser beslutet frÄn Energimarknadsinspektionen fÄr en hyfsat god bild av de svÄra vÀgval Vattenfall haft att göra. Visserligen hade sÀkert mer av ledningarna kunnat gÄ i marken, inte luften. Men nu behöver den stridsfrÄgan lÀggas Ät sidan. Det viktiga Àr att strömmen kan kopplas pÄ.
Men det lĂ€r dröja. Förutom att det tar tid att bygga dessa konstruktioner har det i delar av lokalsamhĂ€llena lĂ€ngs med eldragningen uppbĂ„dats en del motstĂ„nd. Ledningar i luften ska det inte vara, grĂ€v ner dem. Det har beskedet frĂ„n dessa intressen varit. Ăverklagan Ă€r att vĂ€nta (SVT 13/10). Ăven en del kommuner har tidigare uttryckt ett motstĂ„nd till luftledningarna.
Med det sagt: Det finns ofta skÀl att vara lyhörd för lokalbors Äsikter och rÄd. Inte all kunskap har letat sig in i ledningarna pÄ storföretag och myndigheter. Kanske kan nÄgot göras smartare eller billigare. SörmlÀndska markÀgare har kanske nÄgot förslag pÄ hur man bÀttre placerar stolparna för att minska pÄverkan pÄ jord- och skogsmark, utan att för den delen tumma pÄ det klimatmÀssigt betydelsefulla.
Men lyhörd Àr inte detsamma som att lyda. Vattenfall har ocksÄ andra intressen, klimatet och industrin inte minst, att beakta. Och de som nu ropar högt nej har skÀl att sansa sig. Vattenfalls invÀndningar mot jordkabel lÀngs hela strÀckan Àr inte tagna ur luften. Reparationer av jordkablar kan bli en dyr sak, och risken för lÄnga avbrott Àr dÄ stor. De okÀnda markförhÄllandena i bygderna kan ocksÄ innebÀra en kostnadsökning för luftledningar, men Ànnu mer sÄ för markkablar. OcksÄ den sortens tekniska begrÀnsningar och samhÀllskostnader mÄste vÀgas in nÀr beslut av denna art tas.
Förseningarna i den hÀr sortens viktiga projekt kan bli en dyr sak. För industrin, klimatet och skattebetalarna. Tidspressen i klimatomstÀllningen Àr stor. DÄ bör man inte vara den som stÄr pÄ bromsen.