Procentuell befolkningsförändring i Sörmlands kommuner, befolkningsframskrivningar SCB för 2040.
Likt övriga Sverige har befolkningstillväxten i Sörmland fått sig en törn.
Länets totala befolkningsminskning på 622 invånare har förvisso inte en jämn fördelning i de sörmländska kommunerna. Nedgångarna i exempelvis Eskilstuna, Flen, Katrineholm och Vingåker vägs inte av uppgångarna i Nyköping, Strängnäs och Trosa.
Och ser man till Statistiska centralbyråns senaste befolkningsframskrivningar för 2040 som kom tidigare i veckan bryts inte trenden. Mellan 2023 och 2040 förväntas länet växa från 301 900 invånare till 314 100. Det motsvarar en ökning på fyra procent och är strax under rikssnittet.
Av de 12 200 nya sörmlänningarna antas Nyköping, Strängnäs och Trosa stå för mer än 90 procent. Vingåker och Flen förväntas tappa rejält samtidigt som Katrineholm växer med knappa 100 invånare. I stort innebär det en befolkningsökning i länets östra halva och att den västra delen står stilla eller krymper.
Nu är detta prognoser, beräknade på tidigare observerad utveckling av antalet födda, avlidna samt in-och utflyttningssiffror, både i länet och kommunerna. Exempelvis påverkas antalet födda barn av hur många kvinnor i barnafödande ålder som bor eller förväntas flytta in.
Befolkningsförändringar Sörmland, befolkningframskrivningar 2040
Dessa prognoser är alltså inte en verklighet huggen i sten. Politiska beslut eller händelser i kommuner och län kan i viss utsträckning förändra bilden.
Och så är det förstås. Hur personer inom politik, förvaltning, förenings- och näringsliv agerar gör skillnad för en stads utveckling. Även externa faktorer, exempelvis ökad invandring, kan innebära plötsliga befolkningsförändringar. Under många år var det just invandringen som exempelvis höll både Katrineholms och Eskilstunas befolkningssiffror uppe – även om politikerna var mindre intresserade av att erkänna detta.
Åldersstruktur i respektive sörmländsk kommun enligt SCB befolkningsframskrivningar.
I Sverige som helhet, och i samtliga sörmländska kommuner, men särskilt Flen, Vingåker och Eskilstuna ser vi hur andelen personer över 70 år lär öka. Särskilt stor del av ökningen förväntas de som är 85 år eller äldre stå för.
Detta kan sättas i kontrast personerna i de nedre åldrarna. Invånare i arbetsför ålder, 25–69 år. Dessa antas stå i praktiken stilla på dagens nivåer. Andelen nyfödda till och med 24-åringar beräknas krympa i samtliga kommuner i länet.
Ålderspyramid för 2040, enligt SCB befolkningsframskrivningar.
Denna demografiska åldersförskjutning är den stora utmaningen för kommunerna och regionen.
En allt äldre befolkning, med medföljande medicinska, och vård- och omsorgsbehov, kostar inte bara pengar för de offentliga instanserna. Det kräver även mer personal. Detta sker samtidigt som andelen arbetsföra är närmast oförändrad. I vissa kommuner – exempelvis Flen och Katrineholm – förväntas andelen arbetsföra och yngre minska de närmaste 16 åren. Det ställer höga krav på arbetsmarknadspolitiken, både på riksnivå och lokalt. Men också hur teknik, däribland Artificiell intelligens, kan användas för att både underlätta den vård och omsorg som krävs.
I lokalpolitiken kräver det ett skifte i prioriteringar. Det måste bli på modet att klippa band när äldreboende öppnas, i stället för förskolor.