Sådant som byggs kräver underhåll. Annars kan förfall och slitage slå mot funktion. I en del fall kan brist på underhåll till och med göra skada. Allt mer försämrade farthinder är en sådan sak.
Därför är det bra att Katrineholms kommun i höst ska renovera några besvärliga farthinder i Talltullen och på Fabriksgatan. Dessa sjunger uppenbart på sista versen.
Den röda markstenen vid farthindren, som nu ska fixas, har som syfte att synliggöra både gupp och övergångsställe. Men stenarna har på flera ställen sjunkit undan så pass mycket att skarpa kanter utvecklats och har försämrat vägkvaliteten.
Visst – även skarpa gupp tvingar bilförare till långsammare körning. Men syftet med farthindren är att bilister ska kunna ta sig fram på stadens vägar på ett trafiksäkert sätt – till allas fördel. Det blir säkrare trafik för bilister, cyklister, fotgängare. Då är "skarpa gupp" ett problem, inte en lösning.
Men värt att förtydliga: Tanken med farthinder är alltså inte att stoppa bilkörandet i staden. Att hålla nere hastigheterna där människor rör sig är inte detsamma som att stänga bilarna ute helt och hållet. Även om en del bilister gärna ramar in trafiklösningar som gynnar cyklister och gångtrafikanter på det viset. Och de som nu ropar "hurra" bör bli påminda att fler bilister behöver anpassa sin hastighet bättre och inte gasa hårt hela vägen fram till övergångsstället.
Kommunen behöver i sin tur påminnas att om den latar sig med att renovera farthinder riskerar det skapa onödig ilska just mot den säkerhetsåtgärden. Det finns även utrymme för en diskussion om var och hur farthinder bör byggas.
Att service- och teknikförvaltningen nu ska göra dessa hinder mindre skarpa är välkommet. Det är säkert särskilt uppskattat av bilister. Men är de röda markstenarna det bättre alternativet när det gäller förvarning för ett nästkommande övergångsställe? I andra kommuner kan det finnas exempel på andra lösningar som Katrineholms förvaltning bör överväga för framtiden.
Med det sagt. Den ofta högljudda bilistopinionen slentrianskäller mot nästan varje tänkbart farthinder. Sådan ensidighet bör inte styra stadsplanering och trafikpolitik. I detta måste många andra faktorer vägas in – inte enbart komforten för fossilmotoristerna. Farthindren tillsammans med andra trafikåtgärder som sänkta hastigheter, avsmalningar, fler och bättre cykel- och gångbanor kan göra städer och transporter tryggare för alla – inte bara bilister.
Vad gäller trafiksäkerhet finns förbättringspotential både i centrala och andra delar av Katrineholms kommun. Men på många sätt har Katrineholm blivit en allt säkrare och renare stad. Tunga transporter har letts bort från centrum. När utrymmet för cyklister och fotgängare blivit större har tryggheten för barn och barnfamiljer också ökat.
Trafikpolitiskt finns det saker som kan justeras och anpassas allt eftersom tekniken utvecklas och erfarenheterna blir fler. Men i sin helhet har Katrineholm tagit ut rätt riktning. Fortsätt så.