Utan varutransporterna stannar Sverige. Det skulle inte stå mycket i matbutikernas hyllor. Uteblivna leveranser av läkemedel, timmer och maskindelar hade slagit mot människors hälsa, tillverkningsföretagen och jobben inom industrierna.
Men transporterna har även påverkan på sin omgivning, inte bara klimatmässiga sådana. Tågräls ska dras någonstans och lastbilar behöver vägar att köra på. Det är inte alltid så uppskattat.
I veckan skrev tidningen om hur boende vid Oppundavägen i Katrineholm upplever att stora lastbilar dundrar fram utanför deras bostäder. Detta trots att lastbilar inte får använda vägen där som genomfart.
Vissa av problemen är tillfälliga och bygger på att det är vägarbete på förbifarten och därför leds mer trafik genom Katrineholm. Dessa bekymmer kommer alltså med tiden mildras och upphöra. Men enligt de boende handlar klagan inte bara om den senaste tidens trafikomledning. Det har pågått mycket längre än så.
Förbifarten som byggdes 2012 har förvisso gjort situationen mycket bättre för Katrineholm, men långt ifrån alla chaufförer tar denna väg kring staden. Och så är det ju. Inte alla följer trafikregler eller kör förnuftigt och respektfullt. Detta beteende slår inte bara mot de boendes livskvalitet, utan belastar också vägens underlag mer än vad det är utformat för.
Inte allt trafikklagande är relevant. Därför finns det skäl till försiktighet när man lyssnar till det. Hur skiljer de boende genomfartslastbilar från sådana som har ärende i närheten? Antalet ärenden timmerbilar kan ha i centrala delar av Katrineholm är dock lätträknade. De boende får dessutom stöd av Bernt Malmgren, trafikingenjör på Katrineholms kommun. Han är fullt medveten om lastbilskörandet på Oppundavägen.
Så varför kör lastbilarna genom denna del av Katrineholm? Pressade leveransscheman kan slå ut lastbilschaufförernas förnuft. Men även lättja och okänslighet inför trafikregler kan spela roll. Branschen har, i vanlig ordning, skäl att fundera på vad de kan göra för att öka regelefterlevnaden. Samtidigt behöver samma bransch också ge sina förare förutsättningarna att utföra sitt jobb.
Även om polisen också har mycket annat att göra så undrar man ju vad de gör för att försvåra lastbilarnas genomfartskörande. Kommuners skyltar och information räcker inte långt om ingen kontrollerar vart lastbilsförarna är på väg.
Värt att påpeka: Minnet är kort. Lastbilsbullrandet var tidigare mycket vanligare i Katrineholm. Det var innan förbifarten var färdigställd. Stadstrafiken utformades utifrån behoven hos dem som bara såg Katrineholm genom bilrutan. Med förbifarten har förutsättningarna förbättrats.
Katrineholm har sedan dess blivit en mer gång- och cykelvänlig stad. Den har blivit tryggare och mindre smutsig. Det är en inriktning som kommunen behöver fortsätta bygga vidare på. Man kan givetvis ha åsikter om var och hur farthinder byggts. Men många har skäl att minnas hur illa det varit förr. "Guppen", de avsmalnade vägarna och hastighetssänkningarna har varit del i försvårandet för den tunga trafikens dundrande igenom staden. Fler bör uttrycka sin uppskattning för detta.