Inte alla vill, eller behöver, studera på högskola eller universitet. Människor är helt enkelt olika och deras tillvaro ser olika ut. Det är olikheter som bör respekteras. Mer problematiskt är det när familjebakgrund eller födelseort sätter gränserna för vad som är möjligt med studier och yrke.
Därför var SCB:s slutsatser om andelen ungas eftergymnasiala studier som nyligen publicerades sorgliga, men inte nya. Det handlade om gymnasieeleverna som tog studenten 2017. Inte alla kommuner är med i studien, bara de med 100 eller fler gymnasieexaminerade ingår, vilket innebär att bland annat Vingåker inte är med i myndighetens analys. Men Katrineholm, Flen, Nyköping, Eskilstuna och 173 andra av Sveriges 290 kommuner finns däremot med. Detta kunde man läsa om i lördagens tidning.
SCB konstaterar några saker, som förvisso inte är nya, men som däremot är värda att titta närmare på. Bland annat görs det klart att föräldrarnas utbildningsbakgrund har ett betydande inflytande på ungdomarnas val att studera vidare.
Också skillnaderna mellan landets kommuner är stora, även om vissa olikheter jämnas ut över tid. Det är tydligt att kommuner där det finns högskolor eller universitet hade en större andel examinerade gymnasister som valt högskolestudier efter ett eller fem år. Uppsala och Lund är kommuner som ligger i topp eller högt på SCB-rankingen.
För Katrineholm och Flen ser det annorlunda ut. Av de gymnasieexaminerade katrineholmarna var det bara strax över var tionde student som läst vidare inom det första året, det är lägst i Sverige enligt SCB:s genomgång. Bland studenterna från Flen var det var femte. På riksplanet var det några promille högre än i Flen. Fem år senare hade hälften av 2017 års examinerade gymnasister i Sverige påbörjat studier på universitet eller högskola. I Flen och Katrineholm var det omkring var fjärde student.
Att ungdomar hoppar på högskoleutbildningar direkt eller kort tid efter gymnasieexamen kan vara bra. Men det måste inte vara det. Bråttom är inte bättre än genomtänkt. Även om långt ifrån alla kommer hålla sig inom en enda bransch hela sitt yrkesliv så handlar det om utbildningar som kanske lägger grunden för de närmaste årtiondenas yrkesinriktning. Erfarenheter från olika sorters branscher – innan man läser vidare – kan komma till nytta på de mest oväntade vis.
Inte heller är utbildning allt. Lärandet upphör inte när examensbeviset tryckts. Alla kan och behöver lära sig nytt och mer. Oavsett om det sker genom folkbildningen eller inom den egna branschen. Dessutom förändras arbetsmarknaden – många kommer att leva och behöva jobba längre än i dag. Omskolning senare i livet ska då inte försvåras.