Erfarenheterna som "Gustaf" delar med sig av i en intervju med Dagens Nyheter (19/8) är tunga. Under finanskrisen förlorade han jobbet. Då han också nyligen blivit pappa kände han att han var i behov av pengar och började spekulera på börsen. Det utvecklades snabbt till ett beroende, som kan liknas vid ett hasardspelsberoende. Därifrån gick det utför.
För att finansiera sitt beroende tog han lån utan säkerhet, så kallade blancolån. I dag har han 800 000 kronor i skulder varav en stor del är så kallade sms-lån. Ofta handlar det om mycket höga räntor som ska betalas på kort tid.
När långivare gör en kreditupplysning på någon är det för att skydda både bolag och individ. En väl genomförd granskning kan visa personens återbetalningsförmåga, och därmed försäkra långivaren att låntagaren kan betala av lånet. En annan fördel är att den som har små inkomster, hindras från att dra på sig en växande samling skulder de inte blir av med.
Men till DN vittnar Gustaf att många av långivarna inte gjorde någon kreditupplysning på honom, andra gjorde men brydde sig inte särskilt mycket om innehållet. De ville bara att han skulle ta lånen.
I artikeln framgår att Gustaf vill bli kvitt sitt missbruk. Därför begärde han av långivarna att hans personnummer blockerades för framtida lån hos dem,. På så vis skulle han strypa tillförseln på pengar till börsspekulationerna. Han trodde då att han skulle slippa fler erbjudanden. Men försöken att pracka på honom lån fortsatte, och han drog på sig ytterligare ett lån om 100 000 kronor.
Att utnyttja människor i prekära situationer på detta sätt är hänsynslöst. I synnerhet en person med ett uppenbart missbruksproblematik.
Motiven att ta snabblån varierar. För många handlar det om tillfälliga eller långvariga situationer där pengar behövs omgående. För vissa är det lättare att betala av, för många är det svårt och riskerar leda till skuldspiraler där tidigare lån betalas av med nya lånade pengar.
Sverige har gjort en del för att komma åt problemen med snabblån. Lagskärpningen av högkreditlån 2018 var välbehövlig. Bland annat ska marknadsföring av sms-lån vara saklig och balanserad. Skärpningen innebär också att den totala kostnaden för ett sms-lån inte får överstiga det ursprungliga beloppet. Det vill säga att om du lånar 1 000 kronor, ska du inte behöva betala tillbaka mer än 2 000.
Regler kan skärpas och stramas upp så att ockrare och lånehajar inte kan utnyttja människors utsatthet. Bland annat kan man gå i den riktning som Finland tagit. Där har marknadsföring av snabblån förbjudits, och maxräntan för snabblån halverats från 20 till 10 procent. I Sverige är motsvarande ränta 40 procent.
Men det är också viktigt att det offentliga kan erbjuda hjälp till den som har ett missbruk, också för den som har ett spel- eller spekulationsberoende. Risken är annars att missbruket fortsätter och pengar spelas bort, skulderna ökar och kan leda till omfattande ekonomiska och sociala problem. Därför är det viktigt att stödverksamheter och rehabilitering finns nära till hands.