"Sörmland har näst högst andel bidragsförsörjda i landet". Så löd pressmeddelandet från Statistiska Centralbyrån (SCB) för ett par veckor sedan. 

Av rikets arbetsföra befolkningen var det 11,8 procent under hela 2023 som försörjts av sociala ersättningar eller bidrag. I Sörmland är motsvarande siffra 15,2 procent. Länets högre siffror beror på flera saker och förvånar inte mycket. Men att Sörmland har högre arbetslöshet än övriga Sverige spelar stor roll.

Först: SCB:s siffror inbegriper en rad olika sorters bidrag och ersättningar. Det handlar om sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet, vissa arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och etableringsersättning. Och för att underlätta jämförelser visar SCB:s statistik inte enskilda individer utan hur många personer som de utbetalda bidrag kan försörja med full ersättning under ett helt år. Det kallas helårsekvivalenter. En helårsekvivalent i SCB:s statistik kan då till exempel handla om två individer som gått på kanske försörjningsstöd under vardera ett halvår, för att sedan kanske komma i jobb.

Bidragsmottagandet i länet varierar stort. I Sörmland är det bara två kommuner som ligger under rikssnittet – Trosa (8,9 procent) och Strängnäs (11,4 procent). Störst andel bidragsmottagare finns i Flen (20,2 procent).

Eskilstuna (16,9 procent) och Katrineholm (16,6 procent) ligger på ungefär samma nivå. Vingåker har lite högre andel än dem (17,1 procent).

Detta är siffror som behöver pressas ned. Det är dyrt för kommun och stat att försörja människor genom bidrag och målet måste vara att få så många arbetsföra personer i jobb som är möjligt. Därför är det logiskt att man i rikspolitiken avser att skruva på de regler som styr exempelvis det kommunala försörjningsstödet.

Men den växande mängden konkurser i Sörmland och kringliggande län är orosmoln som inte är lätta att skingra. Inte heller är det lovande att nystartsföretagen minskar i antal. Med konkurser och färre nya jobbtillfällen följer arbetslöshet, som i sin tur ökar risken för att fler behöver stödja sig ekonomiskt på stat eller kommun. Och i lågkonjunktur är det personer som befinner sig längst ifrån arbetsmarknaden som drabbas först och hårdast. Det kan handla om personer med kortare utbildningsbakgrund, med mindre kontaktnät, språksvagheter. Vissa som nu förlorar sitt jobb kanske nyss fick det.

Svensk arbetsmarknad har stått förhållandevis stark under 2023. De kraftiga försämringar som spåddes slå igenom i början på förra året verkar snarare ha förskjutits och drygats ut. Vi ser till exempel en successiv ökning av arbetslösheten från mitten av förra året. Denna trend har fortsatt också på den här sidan årsskiftet. Detta kommer att belasta en del kommunala budgetar för en tid framöver. Fler i jobb är trots allt bättre för räkenskaperna än färre – och människor mår dessutom bättre om de har något meningsfullt att göra om dagarna.

Samtidigt finns det en längre trend bakom allt detta som är värd att uppmärksamma. Både antalet och andelen personer på bidrag och ersättningar var 2023 det lägsta i Sveriges sedan SCB:s mätningar började 1990. Det är en stegvis utveckling som pågått länge och som synts även i vår del av Sörmland. Över tid bättre fungerande arbetsmarknad och att politiken lägger mycket krut på jobben ger resultat. Det är värt att hålla i minnet när vissa bara uppmärksammar elände.