Varför har inte Flens kommun sökt statsbidrag för äldreomsorgslyftet? Det undrade Liberalernas gruppledare, Berit Hyllbrant, i en insändare häromdagen.
Det handlar om regeringens och samarbetspartiernas satsning för att höja kompetensen inom vården och omsorgen om äldre. Åtgärden var en reaktion på kritiken mot vårens coronahantering i kommunerna.
Personal får utbilda sig till vårdbiträde och undersköterska på betald arbetstid. Staten täcker lönekostnaden för de studerande, vilket gör det möjligt att ta in vikarier. För Flens del skulle det handla om nästan en miljon kronor för 2020.
Flen är dock en av 40 i huvudsak mindre kommuner som har avstått från pengarna. Förklaringarna i tidningen från kommunstyrelsens ordförande, Ann-Charlotte Munter (S), och kommunchef Håkan Bergsten är inte helt klargörande.
Munter menar att Flen redan hade ett arbete med kompetensutveckling i äldreomsorgen och kom fram till att kommunen inte kunde söka två bidrag för samma sak. Bergsten säger att Flen redan var igång med en annan process och att det inte fanns möjlighet att utöka den mängd personal som skulle utbildas.
Det sista går att förstå. De statliga pengarna släpptes i somras och det fanns inte mycket tid till att planera för kommunerna avseende förra året. Men betyder det att Flen redan hade personal som utbildades till vårdbiträde och/eller till undersköterska på arbetstid och fick lönen betald med statsbidrag? Det vore en nyhet.
Pengarna i äldreomsorgslyftet behöver inte heller sökas utan bara rekvireras – begäras ut i en mycket enkel procedur.
Men gjort är gjort. Frågan är nu hur Flen kommer att göra detta år, då det finns mer pengar att få för samma ändamål – omkring 2,7 miljoner. Även första linjens chefer inom äldreomsorgen kommer då kunna plugga på arbetstid.
Äldreomsorgslyftet visar annars, åter igen, ett problem med riktade statsbidrag. Kort varsel och bara halva året kvar innebar att kommunerna fick vara snabba i vändningarna med sin planering och administration. Sådant är erfarenhetsmässigt svårare för mindre kommuner.
Politiker från höger till vänster beskriver emellanåt de riktade statsbidragen som problematiska av detta och andra skäl. På skolans område har regeringen en uttalad ambition att i större utsträckning gå över till generella bidrag till kommuner. Ändå kommer det ständigt nya riktade bidrag från staten, eftersom det är så rikspolitiken reagerar på olika behov i kommuner och regioner.
Äldreomsorgslyftet kan ses som en välmotiverad satsning. Men drygt 60 av de drygt 460 miljonerna som staten skulle betala ut för 2020 har fryst inne. En del av landets äldreomsorg missar satsningen. Det är en systembrist att hantera.