Den svenska skolan lever inte riktigt upp till sitt kompensatoriska uppdrag. Föräldrarnas utbildningsbakgrund blir allt mer betydelsefull för hur eleverna presterar. Barn med utländsk bakgrund klarar sig sämre än tidigare. Eleverna med störst behov är de som drabbats värst av skolans sviktande kvalitet.
Verkligheten som Emma Leijnse skildrar i den nyligen utkomna reportageboken "I en annan klass" (Natur och Kultur) är inte ny eller okänd. Många kartläggningar och rapporter har belagt utvecklingen. Men Leijnses skildring av sina besök i två skolklasser ger en tydlig, mänsklig gestaltning av problemen.
De två klasserna representerar ytterligheter på ett spektrum. Den ena ligger i ett utsatt område i Malmö, den andra i akademikerstaden Lund. När barnen i Lund får läxhjälp från sina i regel högskoleutbildade föräldrar, hjälper barnen i Malmö sina föräldrar med svenskan. Betyget C, i mitten av skalan och väl över godkänt, är ett bra betyg för Malmöskolans elever, för Lundaföräldrarna innebär det stor besvikelse. Såväl förväntningar som förutsättningar är som natt och dag.
Att vissa elever får med sig bättre förutsättningar går aldrig att komma ifrån, men en bra skola kan hjälpa övriga att komma ikapp. Beklämmande är hur de sociala förutsättningarna i dag speglas av skolans förutsättningar. Eleverna från högutbildade hem har också mer högutbildade lärare. Eleverna med svenska som andraspråk har lärare med överlag sämre språkkunskaper. Flera gånger reagerar Leijnse på att hon har svårt att förstå vad vissa lärare på Malmöskolan säger.
Ruljansen i lärarlaget skiljer sig också markant, det är svårt att locka lärare till utsatta områden och många blir kortvariga. Kontinuiteten blir lidande. Försök att locka lärare med höjda löner har inte haft nämnvärd effekt. Delvis för att öronmärkta pengar inte alltid använts för syftet, delvis för att en del satsningar blivit kortvariga.
Den ökade skolsegregationen är inte i första hand utan beror på andra faktorer, som det faktum att svenskar bor mer uppdelat än tidigare. Men dessa förändringar kräver att skolan inte står stilla i sin utveckling utan blir bättre på att utjämna skillnader i barnens förutsättningar. De bästa skolledarna och de bästa lärarna ska förmås ta jobb i skolor i de mest socialt utsatta områdena. Inte tvärtom, som i detta reportage. Klassrummen ska lägga grunden för klassresor, inte stoppa dem.