Kan Tyskland styras så att EU:s största land klarar att dra lass, både i Europa och i demokratiernas globala samarbete? Ska det vara möjligt behöver landet bevara sin förmåga till samarbete i den breda politiska mitten.
Osäkerheten är utbredd – och delvis ofrånkomlig. Angela Merkels 16 år som förbundskansler går mot sitt slut. Hennes parti har inte haft lätt med efterträdarfrågan. Inför valet om några månader har den sittande regeringens båda delar, kristdemokraterna (CDU/CSU) och socialdemokraterna, haft det minst sagt skakigt i opinionsmätningarna.
Det gröna partiet har i flera delstater stärkts som en mitten-vänsterkraft medan socialdemokraterna tappat självförtroende och på flera håll även väljarstöd. Extremhögern i AfD utmanar från höger samtidigt som de gröna i några mätningar sett ut att kunna gå om CDU/CSU.
I det läget blev helgens parlamentsval i delstaten Sachsen-Anhalt en intressant vägvisare – särskilt när det gäller kristdemokraternas vägval och förmåga att samla koalitioner i mitten. Regeringschefen Reiner Haseloff (CDU) har styrt i koalition med både socialdemokrater och gröna, men har behövt ta ställning mot interna opinioner i det egna partiet som önskat öppna mot extremhögern, så som CDU:s svenska partibröder i M och KD gjort.
Något sådant har Haseloff vägrat medverka till. Han har tagit strid internt, omprövat sin tidigare avsikt att gå i pension och åter kandiderat som företrädare för samarbete i mitten och avståndstagande från extremhögern. I valet har han nu nått en mycket markant framgång, från 30 till 37 procent av rösterna. Ytterkantspartierna på båda sidorna, såväl AfD som kommunistdiktaturens arvtagare i vänsterpartiet Die Linke, har samtidigt backat, med 3,5 respektive 5,5 procentenheter.
I detta sista delstatsval inför höstens förbundsdagsval i hela Tyskland får detta större betydelse än vad val i de till befolkningen mindre östliga delstaterna vanligen brukar ha. CDU-ledningen stärks i sin strävan att leda ännu en mittenkoalition. Det visar hur en bestämd gränsdragning mot ytterhögern kan ge ett förtroende som leder till valframgång.
Med ett enda mandats marginal skulle en koalition av CDU och socialdemokraterna vara möjlig när det nyvalda delstatsparlamentet samlas i huvudstaden Magdeburg. Men socialdemokraternas fortsatta tillbakagång gör det mindre troligt. De har jämfört med 90-talet tappat två tredjedelar av sin styrka i Sachsen-Anhalt. Det ligger närmare till hands att Reiner Haseloff bildar regering med dels de gröna, dels det liberala partiet FDP, som kom tillbaka i delstatsparlamentet efter en framgång bland yngre väljare.
En sådan regering är efter valet i höst en möjlighet även på nationell nivå i Tyskland. De gröna är där klart starkare än i Sachsen-Anhalt.
Regeringsbildningen kommer i så fall att kräva ett stort mått av samarbetsförmåga och vilja att övervinna en del gamla blockeringar. De grönas ledarval nyligen har stärkt bilden att de, såväl i utrikespolitiken som i stöd för en social marknadsekonomi, numera rört sig långt från det som partiet främst förknippades med då det bildades på 1980-talet.