Epa-traktor hette det förr. Nu kallas fordonet bara för det i folkmun. Numera är det a-traktor som gäller.
De senaste åren har antalet ökat kraftigt i Sverige. Enligt en färsk rapport från Transportstyrelsen har antalet a-traktorer fördubblats sedan 2019. Då var det omkring 25 000, under 2022 blev dem fler än 50 000. Intresset för fordonet syns också i Katrineholm, Vingåker och på andra håll i Sörmland.
Ungas engagemang i a-traktorer, men också mopedbilar och mopeder, är begripligt. De symboliserar ofta självständighet från föräldrar och andra. På orter där kollektivtrafiken är dåligt utbyggt kan det vara ett av få sätt för 16-åringar att ta sig till träning, vänner, jobb – utan att behöva fråga om skjuts.
Samtidigt är detta körande en frihet som kommer med stort ansvar. Fordon ska framföras ansvarsfullt och enligt lagar och regler. Och så är det inte alltid. Det trixas och fixas så att de ombyggda fordonen kan köra fortare än den lagstadgade högstahastigheten på 30 kilometer i timmen. De föräldrar som ser mellan fingrarna, uppmuntrar eller hjälper sina barn till sådant har skäl att tänka om – högre hastigheter innebär större skada på fordon och människor, i värsta fall död. Och det är ofta hastigheten som avgör hur illa det går.
Sedan bör det sägas att trots det plötsligt stora antalet a-traktorer har antalet dödsolyckor förblivit få. Samtliga år sedan 2016 har det handlat om en eller två. I år har det dock blivit några till. När det gäller de "lindriga olyckorna" ser vi däremot en tredubbling, från lite mer än 100 stycken 2019 till strax över 300 förra året.
Transportstyrelsen har en del förslag som kanske kan vända utvecklingen. Det handlar om lagstadgat krav på vinterdäck och bilbältesanvändning. Regeln ska också vara en person per säte. För att köra a-traktor krävs redan i dag att man ska ha genomgått utbildning för AM-behörighet, även kallat körkort för traktor eller moped klass 1. Myndigheten föreslår att utbildningen ska kompletteras med praktisk körning på fyra hjul, inte som i dag två. Transportstyrelsen avråder även klokt nog från en höjning av högsta tillåtna hastighet för a-traktor. Högre hastigheter skulle skada mer än det hjälper.
Emellanåt har det varit en del nedspelande av farorna med fortkörande och unga a-traktorförare. Och i siffrorna som Transportstyrelsen tittat på kan man se hur det är vanligt just med singelolyckor där a-traktorer varit involverade, inte då sällan sådant som hänger samman med höga hastigheter: halka eller sladd. En del olyckor beror på oförståndet att låta folk åka på bilens flak.
Samtidigt verkar många unga vara förvånansvärt riskmedvetna. I en enkät från Transportstyrelsen svarar många unga a-traktorförande att de avstår att köra på riskfyllda vägar där andra bilar kör i höga hastigheter, även sådana de får köra på. Det låter förståndigt.
Intressant är också det Transportstyrelsen säger om bilister. Många olyckor beror på att bilar kör in i a-traktorer bakifrån. I en del fall kan det bero på att det saknas korrekt skyltning på a-traktorn. Men att bilister inte alltid är uppmärksamma på sin omgivning är inte okänt. Vi ser det i olyckor med vilt och cyklister. Transportstyrelsen gör även klart att en del olyckor är en följd av att bilister gör omkörningar utan tillräckliga marginaler och tränger därmed ut a-traktorn i väggrenen eller värre.
Genom bättre vägar och regler kan många olyckor undvikas, både för cyklister, mopedister och traktorförare. Men det är inte bara ungdomarna som behöver lära sig hur man ska bete sig i trafiken.