Vad hade det blivit av Katrineholm utan järnvägen?
Utan järnvägen hade det antagligen inte blivit mycket av Katrineholm. Staden ligger här – inte av en slump.
Tågstationen döptes efter en närliggande gård och blev 1862 en av västra stambanans stationer. Några år senare, när östra stambanan anslöts till den västra stambanan här, blev Katrineholm en viktig knutpunkt för järnvägstrafik.
Det blev startskottet för stadens expansion och påföljande företagsetableringar. En del strävsamma företagares betydelse, däribland G.R. Grönkvist, för Katrineholms utveckling som industrisamhälle bör understrykas. Det är avtryck som än idag går att märka i staden.
Järnvägens betydelse då, men också nu, ska inte underskattas. Varutransporter på räls är betydelsefulla för lokalsamhällets, men också Sveriges, välstånd. Även om man inte kan ställa klockan efter Mälartåg så hade det för många idag varit mycket svårt med jobbpendlande till kringliggande kommuner utan järnvägen. Arbetsmarknaderna i Norrköping, Eskilstuna, Stockholm är numera inte alls långt borta.
Djulö herrgård och trädgård är ett uppskattat resmål för katrineholmarna.
Men likt andra stationssamhällen är placeringen av knutpunkten Katrineholm inte idealisk ur skönhetssynpunkt. Många andra orter är framvuxna intill stora åar – då dessa använts bland annat som transportvägar – och går ofta rakt igenom samhällena. Det betyder centralt belägna vattenvyer.
Inget av detta har centralorten Katrineholm.
Därför blir det särskilt viktigt att vårda de natur- och sjöområden som finns i närheten – så att så många som möjligt kan få ta del av dem.
Djulö är en av de sjönära områden nära centrala Katrineholm.
Sjönära områden finns det gott om i Sörmland. Djulö herrgård med bad, camping och trädgård, bara ett stenkast från centrala Katrineholm, är en sådan uppskattad pärla. När kommunen nu har förslag på detaljplan för området bör därför berörda medborgare ta chansen att medverka i utvecklingen av Djulö camping och närliggande områden.
När detaljplaner ska upprättas eller förnyas är det ofta balansen mellan utveckling och bevarande som är det svåra. Lagkrav på hur byggnader ska byggas, tillgängligheten på grönområden och respekten för kulturminnen är en svårmanövrerad uppgift. Men vad gäller de föreslagna ansiktslyftet av Djulöområdet är det i stora delar rakt och klart. Det ska bli ett nytt strandcafé, campingen ska expanderas, 4H-gården kan behöva flytta på sig något så att nya kolonilotter kan anläggas. Även strandskyddet föreslås att upphävas i området.
Detta är välkomna åtgärder. Campingen är fullpackad om somrarna – så en utveckling av den är önskvärd. Även kolonilotterna kan uppskattas av odlande katrineholmare. Det kan vara ett alternativ till det ofta översvämmade Lasstorp. Från centrala Katrineholm tar det inte mer än 15 minuter med buss och cykel.
Djulö är en uppskattad camping.
Ambitionerna att bevara herrgården och kringliggande stugor är klokt. Huvudbyggnaden är närmast en självklarhet. Sportstugorna i områdets sydvästra del är minnen från införandet av lagstadgad semester, att belägga dem med rivningsförbud kan också vara en bra idé. Skrotandet av strandskyddet på området kan underlätta för aktiviteterna kring Stora Djulö. Men det får inte leda till att allmänheten trängs bort helt från strandkanten. För många familjer och unga personer är det just strandbadandet som lockar till området.
Det kan finnas detaljer och helheter som behöver granskas djupare. Och under resans gång kan förutsättningarna för projektet förändras eller utkristalliseras och kräva omvärderingar. Men vad gäller huvudspåret – att putsa på denna pärla – verkar Katrineholms kommun vara på rätt spår.