Viltskadorna behöver minska. Avskjutningen öka. Det är slutsatserna i Lantbrukarnas Riksförbunds Viltskadekommission som kom i veckan. I den finns det en del matnyttigt för de politiker som annars säger sig måna om lantbrukets förutsättningar.
Matematiken är tämligen rak. Fler vildsvin, rådjur, dovhjortar och en del andra djur – större skador på jord- och skogsbruk och fler viltolyckor på vägarna. Det handlar om vildsvin som bökar i åkermark, hjortdjur av olika sort som äter upp grödor eller skadar träd tänkta till virke eller annat. Omfattningen av skadorna varierar i landet – där Sörmland är ett av de mest drabbade landskapen.
Den här sortens skador står lantbrukare och samhälle dyrt. I skörd som åts upp av vilddjuren och i de kostnader som följer av att plantera nytt. Bilar och människor skadas i viltolyckor. De skador på företag, människor – och för den delen på den biologiska mångfalden – är svåröverskådliga, men stora. Och förstörelsen har ökat de senaste åren. Enligt siffror från Statistiska Centralbyrån förstördes omkring 88 000 ton spannmål i Sverige 2014. Det fördubblades till nästan 165 000 ton 2020.
Att länsstyrelsen i Sörmland beviljat skyddsjakt på dovhjort till och med 31 augusti 2023 är ett steg i rätt riktning. Men det behövs mer. De förslag som LRF-rapporten lade fram i veckan är värda att fundera över. I några delar lär förbundet komma på kollisionskurs med jägarförbunden. Jägarna behöver dock inse att viltskadorna blivit för stora – och att stammarna av vildsvin, rådjur och dovhjort behöver minskas på flera håll i Sverige. Annars kommer problemen fortsätta öka.
Kommissionen föreslår att stödutfodring av klövvilt ska förbjudas. Även reglering av åtling – att genom mat locka eller göda vilt – behöver ses över. Under hur långa perioder bör det tillåtas? Regler för fodersort och mängd kan också behövas. LRF borde här ha gått längre och föreslagit ett totalförbud mot utfodring av vildsvin om det inte är för att skjuta av dem. För jägarna och vissa markägare som tjänar pengar på jakten kan en sådan reglering vara trist – men nödvändig för allmänheten. Det som är ett intresse eller kulturutövning för den ena orsakar stor ekonomisk skador för den andra.
Så har vi detta med viltolyckorna i trafiken. Mer byggande och fler bilar leder till fler djurpåkörningar. I Sörmland var det 3 605 viltolyckor förra året. I år har det än så länge varit strax över 1000. Detta enligt siffror från Nationella viltolycksrådet. Det gäller främst påkörning av rådjur, men också dovhjort och vildsvin. LRF har inte tagit något stort grepp om den frågan, men inte helt släppt den. Kommissionen föreslår noggrann röjning av buskage och sly längs med vägarna, men också fler viltstängsel, där det sker många viltolyckor.
Sådant kostar givetvis pengar men kan göra skillnad. Samtidigt går det inte att bygga bort alla påkörningar. Bilförare som håller ögonen på vägen – och inte mobiltelefonen – ser lättare vilda djur i vägrenen.